Publikens val – om publiken själv får bestämma

När jag arbetade som guide på olika museer under 1980-talet fick jag ofta höra från besökarna att det skulle vara fantastiskt roligt om man fick vara med och påverka urvalet av de föremål som ställdes ut.

På den tiden fanns varken Internet eller sociala medier att tillgå, vilket försvårade möjligheten att genomföra en omröstning. Idag finns hela infrastrukturen och det är enkelt att nå besökarna och ge dem möjlighet att rösta på vad de vill se i kommande utställningarna. Inom ramen för Nordiska museets nya satsning Publikens val prövar vi för första gången möjligheten att låta besökarna rösta på vad de vill se utställt i museet under nästkommande år.

Publikens val är en webbplats som visar 55 föremål. Till varje föremål hör en berättelse som ger mer inblick i hur föremålet har använts m.m. Här kan man läsa om både vardagliga och exklusiva ting, från dåtid till nutid, alla med en egen historia om livet i Sverige från 1500-talet fram till våra dagar. Innehållet är nyproducerat och syftar till att ge ett berättande perspektiv på föremålen.

Besökaren kan via en röstningsapplikation rösta på de föremål man vill se utställda på Nordiska museet under 2014. Resultatet av röstningen visas live i en topplista både i museet och på webben. Röstningen pågår fram till och med den 25 augusti.

En central tanke i projektets innehållsarbete har varit att använda en plattform där informationen kan lagras och distribueras på ett sådant sätt så att den kan återanvändas och hanteras tillsammans med övrig innehållsinfrastruktur på museet. Nordiska museet har tidigare investerat i KulturIT:s plattform Kulturpunkt. Innehållet producerades därför i plattformen Kulturpunkt.

Kulturpunkt lämpar sig väl för att skapa berättelser kring föremål till skillnad från en post i Digitalt museum där innehållet är mer av typen informativ data än berättande beskrivningar. En kulturpunkt har en enkel struktur till skillnad från en post i t.ex. Digitalt museum som har en stor mängd fält som kan användas.

Kulturpunkt består i nuläget av:

  • ett enkelt innehållshanterings- och publiceringssystem som hanterar så kallade kulturpunkter. En kulturpunkt är i princip en post som består av innehåll som läggs in i ett antal textfält med t.ex. rubrik, ingress och brödtext samt möjlighet att lägga till mediatyper som t.ex. bilder.
  • ett så kallat API där man kan hämta data ifrån för att visa upp i olika typer av applikationer.
  • ett par befintliga gränssnitt som hämtar data från API:et och visar upp det på ett bestämt sätt. Bland annat finns ett mobilgränssnitt som på ett enkelt sätt visar upp kulturpunkterna.
  • ett par olika sätt att aktivera visning av kulturpunkter, t.ex. kan man läsa in en QR-kod för att visa upp en kulturpunkt i webbläsaren på en mobiltelefon.

På Kulturpunkts API byggdes därefter en separat röstningsapplikation. Röstningsapplikationen hämtar data som vi publicerat i Kulturpunkts CMS och visar upp det på lite olika sätt beroende på vilken typ av skärm och dator som besökaren använder. Röstningsapplikationen har lanserats i flera versioner och i varianter som fungerar på allt från en liten skärm på en mobil med pek-gränssnitt till en mycket stor skärm med eller utan pek-gränssnitt. I alla versioner kan man se samma innehåll, de 55 föremålen samt rösta på det föremål man vill se utställt.

Två versioner är specifikt skapade för två stora pekskärmar i utställningen:

http://publikensval.nordiskamuseet.se/monter/

http://publikensval.nordiskamuseet.se/topplista/

En version är skapad för webb-besökare. Denna version http://publikensval.nordiskamuseet.se är responsiv, vilket betyder att beroende på hur stor skärm, hur snabb dator jag har eller för den delen hur gammal min webbläsare är, så serveras jag olika gränssnitt, anpassade för just min teknik.

Det blir spännande att se hur röstförfarandet fungerar och hur det tas emot av besökarna.

Missa inte tillfället att rösta på din favorit!

Sven Rentzhog och Robert Ziherl

 

Årets dagar – ny app från Nordiska museet om högtidsdagar

Så här i valborgstider undrar du kanske varifrån seden att elda kommer och varför Valborg är en så stor festdag speciellt bland ungdomar. Då är Nordiska museets nya app Årets dagar något för dig.

Ur appen:

”I de växande storstäderna under 1800-talet blev valborg förknippad med superi, särskilt bland arbetarna. I dagstidningarna från 1800-talet kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer….” 

Hitta svar och bidra med egna bilder
Årets dagar-appen ger svaren på varför vi firar olika högtider och märkesdagar och visar hur firandet förändrats över tiden. Med appen kan användaren också visa hur dagarna firas idag. Genom att trycka på fira-knappen delas dagen på Facebook och samtidigt markeras var användaren befinner sig på kartan i appen. Med funktionen ”Visa var” går det att se var i landet och världen andra firar. Varje märkesdag har ett bildflöde där man kan dela sina bilder via Instagram och jämföra med andras. I appen kan man även markera valda dagar för att få en påminnelse direkt i telefonen när det är dags att fira.

Syfte och mål med appen
I Nordiska museet samlingar finns en stor mängd uppteckningar, dagböcker, fotografier, och föremål som tillsammans ger en inblick i hur firandet av olika högtider och dagar har förändrats och omformats över tiden.

Kulturhistorisk information om högtider som firas i Sverige har sedan lång tid tillbaka funnits tillgänglig via Nordiska museets webbplats och den är idag mycket efterfrågad. För att göra kunskapen mer tillgänglig har Nordiska museet utvecklat appen Årets dagar.

Förhoppningen är att fler ska bli nyfikna på och vilja lära sig mer om varför vi firar de dagar och högtider som uppmärksammas idag, men också att Nordiska museet ska få ökad kännedom om var och i vilken omfattning man firar olika dagar.

I appen finns information om de stora högtidsdagarna och också om olika märkesdagar som är mer eller mindre kända. Stora delar av informationen om dessa dagar kommer från Bondepraktikan, som 1662 gavs ut första gången i Sverige.

Vad tycker du?

Vi är alltid nyfikna på vad du tycker om våra tjänster och produkter och tar tacksamt emot dina synpunkter på Årets dagar appen.

Appen Årets dagar är gratis och finns tillgänglig för både iOS och Android.

Ladda ner via App Store

Ladda ner via Google Play