Nordiska museet har inlett ett samarbete med Wikipedia

Tidigare publicerades all information nästan enbart via den egna webbplatsen. Allt vanligare blir det dock att olika organisationer och myndigheter publicerar och indexerar sin egen information så att den blir sökbar via de stora aktörernas webbtjänster. Den stora fördelen med detta är att antalet besökare där är enormt många fler och att helt andra besöksgrupper befinner sig där än de som besöker museerna hemsidor. Flickr, Wikipedia, Google, YouTube och andra världsledande söktjänster har, var och en för sig, flera miljoner besök i veckan medan museerna egna webbplatser möjligen kommer upp i detta besökstal på ett helt år. Nordiska museets webbplats hade exempelvis drygt 1 miljon besök under 2009.

Ett viktigt ställningstagande är hur mycket vi ska satsa på våra egna webbsidor kontra andras. Vi bör tänka på att de stora användargrupperna på webben inte kommer att besöka våra egna webbplatser utan befinna sig på de stora söksajterna istället. Är man framgångsrik med att publicera vår information och kunskap på de stora arenorna kommer man automatiskt att inspirera fler att hitta våra egna sidor och webbplatser där besökarna erbjuds mer fördjupad information och möjlighet till dialog med experter. Vi bör m.a.o. satsa betydligt mer på publicering via andras arenor och mindre enbart på våra egna för att bli riktigt framgångsrika med att nå de stora besöksgrupperna och i stor omfattning få deras hjälp med att kvalitetshöja och färbättra informationen.

På Nordiska museet pågår just nu arbetet med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med digital kulturarvsinformation och användningen av nya medier. Viktiga ledord i strategin är öppenhet, kommunikation och delaktighet. Ambitionen är bl.a. att kunna publicerar innehållet ur samlingarna på de arenor där de stora användargrupperna befinner sig, så att det kan delas, taggas, samlas, betygsättas, återanvändas, kommenteras och exporteras till andra webbplatser.

Som ett viktigt led i ambitionen att öppna upp samlingarna och nå ut på arenor där de stora brukargrupperna finns, har Nordiska museet inlett ett samarbete med Wikimedia Sverige för att publicera bilder via Wikipedias medialager Wikimedia Commons. Målet med samarbetet är att göra vårt stora arkiv så tillgängligt och användbart som möjligt samt att underlätta och uppmuntra kreativ användning av materialet i framförallt skola och undervisning.

I den första laddningen kommer omkring 1000 bilder från Nordiska museets arkiv, bl.a. August Strinbergs egna bilder från sin tid i Schweiz år 1886, att bli tillgångliga via Wikimedia commons. Intressant är att han blev intresserad av fotografi redan i tonåren och kom att experimentera med färgfotografi, astronomisk fotografi, molnstudier och fotogram. Samarbetet med Wikimedia Sverige kommer att fortsätta och ambitionen är att lägga ut så mycket bildmaterial som det är möjligt.

Hur ser kulturarvssverige på att bygga upp en väl fungerande distributionslina till Wikimedia commons via K-samsök? Är det en framkomlig väg?

Nordiska museets samlingar på nätet växer

Nordiska museets föremålsdatabas och bilder ur arkivet läggs ut på webben via Digitalt Museum och blir samtidigt tillgängliga via K-samsök. Under det senaste halvåret har antalet poster vuxit från ca 30.000 till ca 250.000.

För närvarande är ca 60 % av föremålsregistret publicerat och drygt en fjärdedel av posterna illustreras av minst en bild. Vi började med inventarienummer 1 insamlat 1872 och är nu framme vid förvärven från 1935. Dessutom kan man hitta senare förvärv av bland annat tapeter och leksaker.

Nordiska museets föremålssamlingar spänner över det mesta som rör arbete och liv i Sverige från framför allt 1520 och fram till idag. Föremålsgrupper som har relativt mycket bilder är bland annat:

Av Nordiska museets fotosamlingar är endast några tusen bilder av den totala mängden, bestående av flera miljoner bilder, publicerade på Digitalt Museum men nya bilder tillkommer dagligen. De bilder som finns publicerade visar ett representativt urval ur fotosamlingarna vad gäller såväl fotografer som innehåll. Fotografer så som Sten Didrik Bellander, KW Gullers, Gunnar Lundh och Kerstin Bernhard finns representerade. Fotoposter som ger en inblick i samlingarnas bredd och belyser svensk kulturhistoria, arbetsliv, vardagsliv, mat, mode, inredning, arkitektur och design.

En nyhet sedan i somras är det nu finns möjlighet att lämna kommentarer och tagga informationen. I snitt har vi fått en kommentar varannan dag sedan 1 september. Kommentarerna kan t ex handla om en rättelse av ett person- eller ortnamn, men ofta tillförs ny information om föremålet eller fotografiet.

Antalet besök på DigitaltMuseum ökar hela tiden och var under oktober månad i genomsnitt 326 per dag. Besökarna stannar också länge, under oktober i genomsnitt 23,5 minuter per besök.

Inlägget är skrivet av Ingrid Frankow och Ulrika Sundberg på Nordiska museet.

Digital Agenda för Kulturarvet

Just nu pågår en konferens på temat en digital agenda för kulturarvet. Konferensen arrangeras av ABM-centrum. Det pratades mycket om nationella och internationella strategier samt vikten av att sätta användarens behov och önskemål i centrum. För alla som inte var där kommer här en liten blänkare i form av inledningstalet. Du kan också följa konferensen via Twitter på #digstrat och på Facebook.

Välkomna till Konferensen – En digital Agenda för Kulturarvet

”För precis en vecka sedan höll den nya IT- och regionministern Anna-Karin Hatt ett inspirerande och framåtsyftande tal på temat – En digital Agenda för Sverige.

I hennes tal förordade hon bl.a. att den nya agendan bör byggas på de bästa idéerna, på de mest spännande exemplen och på de djärvaste förslagen. Som får oss att vilja och våga spänna bågen och att testa våra gränser. Och förhoppningsvis förmå oss att nå längre än vi annars skulle ha kunnat nå.

Det känns stimulerande eller hur?

En utmaning för oss är hur vi tillsammans kan få kulturarvet att bli en viktig del i Anna-Karins och regeringens samlade visions- och strategiarbete.

Vår förhoppning är att den här konferensen ska ses som ett första avstamp i formandet av en gemensam digital Agenda för Kulturarvet som på ett naturligt sätt smälter in i den samlade strategin.

Vår förhoppning med konferensen är också att vi ska inspireras till att våga pröva nya vägar för digital kommunikation och förmedling av vårt gemensamma kulturarv

Målet är:

  • en fri och öppen tillgång till vårt kulturarv
  • fler engagerande kanaler och tjänster som bjuder in till kommunikation och medskapande
  • en bred, dynamisk och kreativ användning

Vi vill att historia och kulturarv ska betyda mer för fler genom att den enskilde ska få möjlighet att lära känna sin historia och sina rötter. På så sätt kommer man:

  • att bli mer tolerant mot andra
  • bättre kunna förstå sin samtid
  • och vara väl rustad för att möta framtiden 

Slutligen är vår förhoppning med dagen att vi inspireras till att:

  • Våga experimentera mera!
  • Samverka över gränserna!
  • Bjuda in medborgarna att kunna delta och påverka!

Visst känns det inspirerande..  Nu kör vi…..”