Jag har löpande rapporterat om Nordiska museets arbete med att ta fram en strategi för museets arbete med nya medier. Nordiska museets strategi är nu färdig och arbetet med att implementera den i verksamheten pågår för fullt.
Nordiska museets mål är framförallt att engagera fler människor att möta oss och varandra för att kommunicera kring det förgångna, nutiden och framtiden och att stimulera fler att vilja bidra med sin egen kunskap. På så sätt hoppas vi att den enskilde kan vidga sina referensramar och öka sin förståelse för kulturhistoriens betydelse för dagens samhällsutveckling.
För att bli framgångsrika i detta arbete behöver museet inom flera områden fördjupa och utveckla samverkan med andra organisationer i omvärlden. Centralmuseerna nyss avrapporterade regeringsuppdrag, Förstärkt samarbete inom museisektorn, innehåller flera sådana samverkansförslag.
I den inlämnade rapporten föreslår centralmuseerna att man bör koncentrera samverkan kring de områden där förutsättningarna för att uppnå effektvinster är störst. Framförallt vill man kraftsamla kring:
- digital förmedling; publika innehållsprodukter och e-tjänster
- digitalt bevarande; gemensam infrastruktur för förvaltning
Centralmuseerna har tagit fram en gemensam vision som beskriver vad man vill uppnå med det fördjupade samarbeta inom digitaliseringsområdet. Här nedan följer ett utdrag ur rapporten Förstärkt samarbete som beskriver den gemensamma visionen.
- År 2025-30 är centralmuseernas föremålssamlingar fullt ut digitalt tillgängliga. Det rika materialet har vitaliserat forskningen och är ett självklart underlag vid beredning av ärenden inom samhällsplanering samt är grund för modeller av förändringar över tiden i miljön inför avgörande politiska beslut. Materialet används flitigt i skolans undervisning där lärare i hela landet använder lokala exempel och har gett studiecirklar och distansundervisning helt nya undervisningsmaterial. Materialet har även inspirerat till nya konstnärliga verk och mängder av böcker, gett begreppet ”gräv där du står” en ny innebörd för medborgare i hela landet, inspirerat entreprenörer att skapa en mängd nya digitala tjänster riktade mot skolan, besöksnäringen m.fl.
- År 2025-30 erbjuder centralmuseerna olika digitala ”paket” med ett urval av innehåll från olika källor som bearbetats och paketerats med kringinformation som sätter objekt i sitt sammanhang på ett enkelt, tillgängligt och pedagogiskt sätt. Paketen finns för olika målgrupper och används av applikationsutvecklare för alla typer av applikationer oberoende av på vilken plattform de presenteras.
- År 2025-30 finns stora delar information i allmänna och populära tjänster på internet (tjänster som dagens Wikipedia, Flickr och Youtube). Från sådana tjänster finns direkta sökingångar förberedda till centralmuseernas föremålsdata; från dessa föremålsdata länkas i sin tur till fördjupningsinformation i ovanstående tjänster. All information i K-samsök är indexerad i de stora sökmotorerna.
- År 2025-30 kompletterar allmänhetens egna bilder, berättelser och erfarenheter centralmuseernas information. Centralmuseerna har fått en bättre överblick av samlingarna vilket har lett till mer selektiv insamling och förädlade samlingar samt inspirerat till nya typer av utställningar.
- År 2025-30 förvaltas centralmuseernas samlingsinformation i en gemensam systemplattform. Genom att frångå traditionella, lokalt installerade databaser har centralmuseerna fått tillgång till en gemensam systemplattform (baserad på s.k. molntjänst) som är fullt skalbar mellan olika behov, från ett centralmuseum med bara ett fåtal föremål till de stora centralmuseerna med miljontals föremål i sina samlingar. Sammantaget har det inneburit lägre kostnader och en mer effektiv användning av befintliga resurser.
För att kunna förverkliga visionen krävs dock att staten är villig att skjuta till stimulansmedel som får fart på processen och får igång de gemensamma utvecklingsprojekten som föreslås. Centralt är också att kulturarvet blir en del av den Digitala agendan som är under formering och där ses som den sociala och ekonomiska tillväxtresurs som kulturarvet faktiskt utgör.
En målinriktad investering i ett öppnare och mer digitalt tillgängligt kulturarv skapar nya möjligheter för kreativa näringar att berika samhällsekonomin i form av nya varor, tjänster och jobb. Låt därför inte museernas förslag bli en papperstiger utan ge oss mandat och pengar att påbörja förändringsarbetet nu!