Framtidsfrågor på Nordiska museet

Berättelser som ingång till källmaterialet

På webben ökar förädlingen och paketeringen av informationsinnehållet allt mer. Man använder sig av storytelling och multimedial paketering av informationen för att göra informationen mer intressant och sätta in den i ett större sammanhang. Här nedan följer några exempel på sådana försök.

Delta Garden , 1001 Fortaellinger , 25-fantastiske-industrier och Philaplace

Generellt kan man dock säga att museerna och kulturarvsbranschen idag är bra på att tillhandahålla basinformation om föremål, arkivalier etc. Fortfarande är vi dock mindre bra på att kommunicera ett innehåll som utgår ifrån en spännande berättelser som kan rycka tag i och engagerar besökarna.

För att nå en bredare publik tror jag att vi inom museibranschen behöver bli bättre på att förädla och paketera vår egen information så att vi kan erbjuda multimediala berättelser som ingång till digitaliserade originaldokument såsom äldre fotografier, brev, dagböcker, historiska kartor, etc. samt avbildningar av föremål. Centralt bör också vara att knyta ihop källmaterial från olika informationsägares kunskapsbanker.

Berättelsen bör utgå ifrån en person och eller en historisk händelse och kunna kopplas mot en plats. Viktigt är också att berätta historien bakom upptäckten (förvärvet, donationen etc.). Den bär ofta på en dramatisk och intressant historia i sig. Spännande vore också att kunna presentera flera alternativa tolkningar där sådana finns och i ökad omfattning spegla den historiska berättelsen mot aktuella nutidshändelser.

Signaler från de stora sökmotorföretagen antyder att det är just den här typen av upplevelsepaket som man efterfrågar. Hur bygger vi upp en modell för att skapa, ta om hand och distribuera denna typ av information?

Tidsresor – nästa stora hajp?

Google och andra sökmotorföretag har satsat och satsar stort på att distribuera ut platsbunden information, vilket har fört med sig att man idag kan utforska olika platser runt om i världen med hjälp av sattelitbilder, flygbilder, kartor, foton och filmer.

Nästa steg, som redan påbörjats i mindre skala, är att fylla på med det historiska perspektivet. I vissa amerikanska och Europeiska städer kan man t.ex. redan idag se flera generationer av flygbilder och studera historiska kartor som geografiskt placerats in på samma platser som de moderna flyg- och sattelibilderna. Mycket talar idag för att möjligheten att kunna resa i tiden kommer att bli den nya stora hajpen på webben! Idag kan man i detalj utforska nutida platser som de ser ut runt om i hela världen. För 5-10 år sedan var det bara en utopi! Om 5 år kommer man med största sannolikhet i detalj även att kunna utforska hur det sett ut förr i världen på olika platser runt om i världen. Minnesinstitutionernas kunskapsbanker kommer då att bli en guldgruva att gräva ur under förutsättning att de är digitalt tillgängliga och användbara. Hur gör vi för att kraftsamla här och för att bli intressanta för sökmotorföretag som Google, Eniro, Hitta etc.?

Hallå! Vad är på gång där ute?

Jag har fått förmånen att leda arbetet med att ta fram en strategi och handlingsplan för Nordiska museets verksamhet gällande kulturarvsinformation och nya medier. Under en intensiv och svettig period fram till i slutet av november arbetar jag med formandet av en strategi. För att kunna hitta rätt ingångar i arbetet är det av central betydelse att fånga upp vad andra gör inom verksamhetsfältet runt om i världen. För att få input från omvärlden har därför en extern expertgrupp kopplats till arbetet. Gruppen representeras av personer från andra minnesinstitutioner, sociala mediastrateger, forskningschefer och utvecklingsansvariga från Skolverket och den Europeiska kulturarvsportalen Europeana. Gruppen har redan bidragit med många värdefulla synpunkter och inspel i strategiarbetet.

Via denna blogg är min förhoppning att kunna bredda omvärldsanalysen, hitta nya samverkanspartners och komma i kontakt med fler som sitter och utvecklar spännande tjänster och tillämpningar och/eller formar strategier. Huvudfokus i mitt arbete ligger på digital kommunikation och publika tillämpningar, men jag tar tacksamt också emot idéer och tankar kring hur man kan lösa de stora frågorna med finansiering och uppbyggnad av en väl fungerande infrastruktur för digitalisering, digital insamling, lagring etc. av kulturarvsinformation. Hur går era tankar och vad sitter ni och brottas med? Tillsammans kan vi göra skillnad!