Framtidsfrågor på Nordiska museet

Förstärkt samarbete inom museisektorn föreslås

Jag har löpande rapporterat om Nordiska museets arbete med att ta fram en strategi för museets arbete med nya medier. Nordiska museets strategi är nu färdig och arbetet med att implementera den i verksamheten pågår för fullt.

Nordiska museets mål är framförallt att engagera fler människor att möta oss och varandra för att kommunicera kring det förgångna, nutiden och framtiden och att stimulera fler att vilja bidra med sin egen kunskap. På så sätt hoppas vi att den enskilde kan vidga sina referensramar och öka sin förståelse för kulturhistoriens betydelse för dagens samhällsutveckling.

För att bli framgångsrika i detta arbete behöver museet inom flera områden fördjupa och utveckla samverkan med andra organisationer i omvärlden. Centralmuseerna nyss avrapporterade regeringsuppdrag, Förstärkt samarbete inom museisektorn, innehåller flera sådana samverkansförslag.

I den inlämnade rapporten föreslår centralmuseerna att man bör koncentrera samverkan kring de områden där förutsättningarna för att uppnå effektvinster är störst. Framförallt vill man kraftsamla kring:

digital förmedling; publika innehållsprodukter och e-tjänster
digitalt bevarande; gemensam infrastruktur för förvaltning

Centralmuseerna har tagit fram en gemensam vision som beskriver vad man vill uppnå med det fördjupade samarbeta inom digitaliseringsområdet. Här nedan följer ett utdrag ur rapporten Förstärkt samarbete som beskriver den gemensamma visionen.

År 2025-30 är centralmuseernas föremålssamlingar fullt ut digitalt tillgängliga. Det rika materialet har vitaliserat forskningen och är ett självklart underlag vid beredning av ärenden inom samhällsplanering samt är grund för modeller av förändringar över tiden i miljön inför avgörande politiska beslut. Materialet används flitigt i skolans undervisning där lärare i hela landet använder lokala exempel och har gett studiecirklar och distansundervisning helt nya undervisningsmaterial. Materialet har även inspirerat till nya konstnärliga verk och mängder av böcker, gett begreppet ”gräv där du står” en ny innebörd för medborgare i hela landet, inspirerat entreprenörer att skapa en mängd nya digitala tjänster riktade mot skolan, besöksnäringen m.fl.
År 2025-30 erbjuder centralmuseerna olika digitala ”paket” med ett urval av innehåll från olika källor som bearbetats och paketerats med kringinformation som sätter objekt i sitt sammanhang på ett enkelt, tillgängligt och pedagogiskt sätt. Paketen finns för olika målgrupper och används av applikationsutvecklare för alla typer av applikationer oberoende av på vilken plattform de presenteras.
År 2025-30 finns stora delar information i allmänna och populära tjänster på internet (tjänster som dagens Wikipedia, Flickr och Youtube). Från sådana tjänster finns direkta sökingångar förberedda till centralmuseernas föremålsdata; från dessa föremålsdata länkas i sin tur till fördjupningsinformation i ovanstående tjänster. All information i K-samsök är indexerad i de stora sökmotorerna.
År 2025-30 kompletterar allmänhetens egna bilder, berättelser och erfarenheter centralmuseernas information. Centralmuseerna har fått en bättre överblick av samlingarna vilket har lett till mer selektiv insamling och förädlade samlingar samt inspirerat till nya typer av utställningar.
År 2025-30 förvaltas centralmuseernas samlingsinformation i en gemensam systemplattform. Genom att frångå traditionella, lokalt installerade databaser har centralmuseerna fått tillgång till en gemensam systemplattform (baserad på s.k. molntjänst) som är fullt skalbar mellan olika behov, från ett centralmuseum med bara ett fåtal föremål till de stora centralmuseerna med miljontals föremål i sina samlingar. Sammantaget har det inneburit lägre kostnader och en mer effektiv användning av befintliga resurser.

För att kunna förverkliga visionen krävs dock att staten är villig att skjuta till stimulansmedel som får fart på processen och får igång de gemensamma utvecklingsprojekten som föreslås. Centralt är också att kulturarvet blir en del av den Digitala agendan som är under formering och där ses som den sociala och ekonomiska tillväxtresurs som kulturarvet faktiskt utgör.

En målinriktad investering i ett öppnare och mer digitalt tillgängligt kulturarv skapar nya möjligheter för kreativa näringar att berika samhällsekonomin i form av nya varor, tjänster och jobb. Låt därför inte museernas förslag bli en papperstiger utan ge oss mandat och pengar att påbörja förändringsarbetet nu!

Inspirationsseminarium den 11 maj

Digital kommunikation & kulturarv

Välkommen till ett inspirationsseminarium den 11 maj.

Alla pratar om digital kommunikation, men vad betyder det egentligen för kulturarvssektorn? Vilken kompetens behöver vi för att kunna kommunicera kulturarvet till våra digitala användare? Seminariet vänder sig till alla med intresse för kulturarv och digital kommunikation. Vi tar upp bland annat upp betydelsen av sociala medier, vikten av vägval och strategier, och tittar med hjälp av föreläsarna i framtidskikaren.

Arrangörer: Nordiska museets avdelning Nya medier i samverkan med föreningarna MABBAS och IdeK-labbet.

Läs mer om seminariet >>

Vad gör en digital navigatör?

I januari började jag arbeta vid den nybildade avdelningen Nya medier som digital navigatör. Jag har arbetat vid Nordiska museet sedan 2002, med den nationella funktionen Fotosekretariatet. I alla år har frågor om digital publicering och kommunikation av kulturarvet engagerat mig, och är inte minst sammankopplade med min bakgrund i arkivvärlden där jag bland annat arbetat som producent.

Under januari har Nya medier formats och vi har utifrån den strategi som Sven Rentzhog, avdelningschef, arbetade fram under 2010, lagt grunden till vår verksamhetsplan för 2011. I mina arbetsuppgifter ingår bland annat att sammanställa en handlingsplan för digital kommunikation av Nordiska museets kunskapsbank, att sammanställa en handlingsplan för publicering via andras arenor (andra än våra egna webbplatser), att omvärldsbevaka och att förmedla utåt kunskap som vi inhämtar.

På mitt bord ligger också att titta närmare på museets arbete med förmedling av fotografisk bild. En del av vår strategi handlar om att vår kunskapsbank ska vara så öppen och tillgänglig som möjligt. Då behöver vi se över licensiering (via Creative Commons), avgifter, upphovsrättsliga frågor och inte minst den svåra frågan om fotografiskt verk och bild.

Ytterligare ett område som jag kommer att arbeta med under 2011 rör Nordiska museets samarbete med Wikipedia. Förutom att leverera bilder till Wikimedia Commons vill vi undersöka möjligheterna till samverkan på andra områden. Det finns många goda exempel inom kulturarvssektorn internationellt, som vi ser som förebilder.

Framöver kommer jag att skriva om mitt arbete som digital navigatör här på bloggen. Tillsammans med min chef Sven Rentzhog hoppas vi att bloggen blir en inspirations- och kunskapskälla, och inte minst att den öppnar för dialog kring digital kommunikation av kulturarvet.

Kajsa Hartig, digital navigatör, Nya medier
E-post: kajsa.hartig at nordiskamuseet.se

Från information till kommunikation – nya vägar för Nordiska museet att nå ut

Idag inledde Nordiska museet sitt nya arbete med att utveckla sociala medier och digital kommunikation som en strategisk resurs för hela verksamheten. Först på tur stod en inspirationsföreläsning för mussets ledningsgrupp. Inspirationsföreläsningen hölls av JMW Kommunikations mediastrateg Brit Stakston. Brit gick igenom det sociala medialandskapet och visade på olika sätt som museet skulle kunna använda sig av dessa kanaler och tjänster för att kunna utveckla och förstärka relationen med museets besökare och få fler engagerade verksamheten.

Grundtanken med Brits föreläsning var att ge ledningsgruppen en gemensam bild av hur medialandskapet ser ut och de möjligheter som ryms inom ramen för detta verksamhetsfält. Nästa steg är att fortsätta diskussionen inom ledningsgruppen inom ramen för en gemensam workshop samt att lyfta fram nyckelpersoner på Nordiska museet som får en bredare och mer djuplodande utbildning. De senare ska fungera som goda ambassadörer för övriga på museet och bli delaktiga i olika försöksverksamheter.

Ny avdelning = nya möjligheter

Den 1 januari i år sjösattes en ny avdelning på Nordiska museet. Avdelningen för nya medier, som den heter, ska vara noden och motorn i det stora arbetet med att förverkliga den vision om digital kulturarvsinformation och nya medier som museet, i bred samverkan med omvärlden, arbetade fram under 2010.

Jag har fått det stora äran att leda den nya avdelningen och i ett första skede kommer jag tillsammans med den nyinrättade digitala navigatören Kajsa Hartig och producenten för digitala media att forma en plan för vad som ska göras under det kommande året. Vårt mål för 2011 är bl.a. att förädla och vidareutveckla våra produkter och tjänster, engagera flera på museet i användandet av sociala medier för kommunikation med vår publik samt ta fram en strategisk plan för publicering och kommunikation av våra kunskapsbanker via de stora webbaktörernas arenor. Mycket av det som vi kommer att genomföra inbegriper en nära samverkan med andra minnesinstitutioner men även med privata aktörer.

Museets mål med den nya verksamheten är att kunna erbjuda besökarna ett mer sammansatt och utökat utbud som kan stimulera till en tätare dialog, ökat utforskande och medskapande inför, under och efter det fysiska besöket i museet. På så vis hoppas vi kunna attrahera en ny, större och bredare publik och därigenom kunna etablera ett starkare engagemang för kulturhistoria och kulturarv.

Nu vidtar en spännande tid med att vidareutveckla och förnya våra arbetssätt så att vi på sikt kan nå visionen om:

en fri och öppen tillgång till vårt kulturarv
fler engagerande kanaler och tjänster som bjuder in till kommunikation och medskapande
en bred, dynamisk och kreativ användning av vår kulturhistoriska kunskapsbank

Hör gärna av dig om du har idéer till samverkan eller är nyfiken att veta mer om vårt utvecklingsarbete.

En digital agenda för kulturarvet?

Under devisen ”Släpp kulturarvet loss, det är vårt” publicerade ett antal internetkännare och mediastrateger igår en debattartikel på SvD. I artikeln argumenterar man kraftfullt för att regeringen och minnesinstittionerna måste våga mera och skruva upp ambitionerna så att vi snabbare kan nå ut med större delar av vårt gemensamma kulturarv via arenor där användarna befinner sig.

Hur når vi då dit? Jag tror att vi behöver arbeta på två planhalvor. Dels behöver vi som sitter på minnesinstitutionerna bli mer aktiva med att lägga ut det vi redan har och där upphovsrätt och annat inte sätter några hinder. Här kan vi skjuta fart redan nu och samarbeta mera samt stödja varandra.

Dels finns en ypperlig möjlighet att sätta dessa frågor på den politiska dagordningen. EU-kommissionen har just lagt fram en ny vision och målbild för unionens satsningar inom IT-området – En digital agenda för Europa. I Sverige pågår formandet av en motsvarandet nationell agenda. Inom kulturområdet har regeringen initierat ett arbeta som har ambitionen att bygga upp en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande av minnesinstitutionernas samlade mängd av kulturarvsinformation. Målet är ökad tillgänglighet till våra gemensamma minnesnycklar så att medborgarna får bättre tillgång till kulturarvet på nätet. Centralt för att lyckas här är att den nationella strategin har som övergripande mål att göra kulturarvsinformationen så fritt och öppet tillgänglig som möjligt samt att kulturarvet blir en grundbult i formandet av En digital agenda för Sverige.

På Nordiska museet arbetar vi målinriktat för att göra vår kulturarvsinformation så öppen, tillgänglig och användbar som möjligt. Som ett led i denna strävan och för att kunna arbeta mer strategiskt och målinriktat avslutas just nu arbetet med att forma en strategi och en handlingsplan för arbetet med digital kulturarvsinformation och nya medier.

Tre verksamhetsområden har lyfts fram som särskilt viktiga att fokusera på. Dessa är:

öppenhet, kommunikation och delaktighet
dynamisk och nyskapande användning
väl fungerande basinfrastruktur

För att bli framgångsrika här kommer vi att förstärka våra strategiska samarbeten med andra minnesinstitutioner och privata aktörer kring kommunikation och tillhandahållande av kulturarvsinformation.

Nordiska museet har inlett ett samarbete med Wikipedia

Tidigare publicerades all information nästan enbart via den egna webbplatsen. Allt vanligare blir det dock att olika organisationer och myndigheter publicerar och indexerar sin egen information så att den blir sökbar via de stora aktörernas webbtjänster. Den stora fördelen med detta är att antalet besökare där är enormt många fler och att helt andra besöksgrupper befinner sig där än de som besöker museerna hemsidor. Flickr, Wikipedia, Google, YouTube och andra världsledande söktjänster har, var och en för sig, flera miljoner besök i veckan medan museerna egna webbplatser möjligen kommer upp i detta besökstal på ett helt år. Nordiska museets webbplats hade exempelvis drygt 1 miljon besök under 2009.

Ett viktigt ställningstagande är hur mycket vi ska satsa på våra egna webbsidor kontra andras. Vi bör tänka på att de stora användargrupperna på webben inte kommer att besöka våra egna webbplatser utan befinna sig på de stora söksajterna istället. Är man framgångsrik med att publicera vår information och kunskap på de stora arenorna kommer man automatiskt att inspirera fler att hitta våra egna sidor och webbplatser där besökarna erbjuds mer fördjupad information och möjlighet till dialog med experter. Vi bör m.a.o. satsa betydligt mer på publicering via andras arenor och mindre enbart på våra egna för att bli riktigt framgångsrika med att nå de stora besöksgrupperna och i stor omfattning få deras hjälp med att kvalitetshöja och färbättra informationen.

På Nordiska museet pågår just nu arbetet med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med digital kulturarvsinformation och användningen av nya medier. Viktiga ledord i strategin är öppenhet, kommunikation och delaktighet. Ambitionen är bl.a. att kunna publicerar innehållet ur samlingarna på de arenor där de stora användargrupperna befinner sig, så att det kan delas, taggas, samlas, betygsättas, återanvändas, kommenteras och exporteras till andra webbplatser.

Som ett viktigt led i ambitionen att öppna upp samlingarna och nå ut på arenor där de stora brukargrupperna finns, har Nordiska museet inlett ett samarbete med Wikimedia Sverige för att publicera bilder via Wikipedias medialager Wikimedia Commons. Målet med samarbetet är att göra vårt stora arkiv så tillgängligt och användbart som möjligt samt att underlätta och uppmuntra kreativ användning av materialet i framförallt skola och undervisning.

I den första laddningen kommer omkring 1000 bilder från Nordiska museets arkiv, bl.a. August Strinbergs egna bilder från sin tid i Schweiz år 1886, att bli tillgångliga via Wikimedia commons. Intressant är att han blev intresserad av fotografi redan i tonåren och kom att experimentera med färgfotografi, astronomisk fotografi, molnstudier och fotogram. Samarbetet med Wikimedia Sverige kommer att fortsätta och ambitionen är att lägga ut så mycket bildmaterial som det är möjligt.

Hur ser kulturarvssverige på att bygga upp en väl fungerande distributionslina till Wikimedia commons via K-samsök? Är det en framkomlig väg?

Nordiska museets samlingar på nätet växer

Nordiska museets föremålsdatabas och bilder ur arkivet läggs ut på webben via Digitalt Museum och blir samtidigt tillgängliga via K-samsök. Under det senaste halvåret har antalet poster vuxit från ca 30.000 till ca 250.000.

För närvarande är ca 60 % av föremålsregistret publicerat och drygt en fjärdedel av posterna illustreras av minst en bild. Vi började med inventarienummer 1 insamlat 1872 och är nu framme vid förvärven från 1935. Dessutom kan man hitta senare förvärv av bland annat tapeter och leksaker.

Nordiska museets föremålssamlingar spänner över det mesta som rör arbete och liv i Sverige från framför allt 1520 och fram till idag. Föremålsgrupper som har relativt mycket bilder är bland annat:

Av Nordiska museets fotosamlingar är endast några tusen bilder av den totala mängden, bestående av flera miljoner bilder, publicerade på Digitalt Museum men nya bilder tillkommer dagligen. De bilder som finns publicerade visar ett representativt urval ur fotosamlingarna vad gäller såväl fotografer som innehåll. Fotografer så som Sten Didrik Bellander, KW Gullers, Gunnar Lundh och Kerstin Bernhard finns representerade. Fotoposter som ger en inblick i samlingarnas bredd och belyser svensk kulturhistoria, arbetsliv, vardagsliv, mat, mode, inredning, arkitektur och design.

En nyhet sedan i somras är det nu finns möjlighet att lämna kommentarer och tagga informationen. I snitt har vi fått en kommentar varannan dag sedan 1 september. Kommentarerna kan t ex handla om en rättelse av ett person- eller ortnamn, men ofta tillförs ny information om föremålet eller fotografiet.

Antalet besök på DigitaltMuseum ökar hela tiden och var under oktober månad i genomsnitt 326 per dag. Besökarna stannar också länge, under oktober i genomsnitt 23,5 minuter per besök.

Inlägget är skrivet av Ingrid Frankow och Ulrika Sundberg på Nordiska museet.

Digital Agenda för Kulturarvet

Just nu pågår en konferens på temat en digital agenda för kulturarvet. Konferensen arrangeras av ABM-centrum. Det pratades mycket om nationella och internationella strategier samt vikten av att sätta användarens behov och önskemål i centrum. För alla som inte var där kommer här en liten blänkare i form av inledningstalet. Du kan också följa konferensen via Twitter på #digstrat och på Facebook.

Välkomna till Konferensen – En digital Agenda för Kulturarvet

”För precis en vecka sedan höll den nya IT- och regionministern Anna-Karin Hatt ett inspirerande och framåtsyftande tal på temat – En digital Agenda för Sverige.

I hennes tal förordade hon bl.a. att den nya agendan bör byggas på de bästa idéerna, på de mest spännande exemplen och på de djärvaste förslagen. Som får oss att vilja och våga spänna bågen och att testa våra gränser. Och förhoppningsvis förmå oss att nå längre än vi annars skulle ha kunnat nå.

Det känns stimulerande eller hur?

En utmaning för oss är hur vi tillsammans kan få kulturarvet att bli en viktig del i Anna-Karins och regeringens samlade visions- och strategiarbete.

Vår förhoppning är att den här konferensen ska ses som ett första avstamp i formandet av en gemensam digital Agenda för Kulturarvet som på ett naturligt sätt smälter in i den samlade strategin.

Vår förhoppning med konferensen är också att vi ska inspireras till att våga pröva nya vägar för digital kommunikation och förmedling av vårt gemensamma kulturarv

Målet är:

en fri och öppen tillgång till vårt kulturarv
fler engagerande kanaler och tjänster som bjuder in till kommunikation och medskapande
en bred, dynamisk och kreativ användning

Vi vill att historia och kulturarv ska betyda mer för fler genom att den enskilde ska få möjlighet att lära känna sin historia och sina rötter. På så sätt kommer man:

att bli mer tolerant mot andra
bättre kunna förstå sin samtid
och vara väl rustad för att möta framtiden

Slutligen är vår förhoppning med dagen att vi inspireras till att:

Våga experimentera mera!
Samverka över gränserna!
Bjuda in medborgarna att kunna delta och påverka!

Visst känns det inspirerande.. Nu kör vi…..”

Användarna vill själva kunna påverka och bidra

Användningen av sociala medier, där användarna själva kan generera eget innehåll och föra en dialog med varandra, har vuxit lavinartat de senaste åren. Det började som en privat verksamhet men metoderna och verktygen har allt mer integrerats i företags och myndigheters löpande verksamhet.

Från: Till:

Privat Integrerad del i jobbet

Kul grej Maktfaktor i samhället

Några få deltar Många deltar

Fortfarande är det emellertid mycket vanligt att den egna organisations information enbart publiceras på den egna webbplatsen eller i nyhetsbrev som skickas ut via e-post . Till stor del fungerar den egna webbplatsen som informationsspridare och inte så mycket som den arena för kommunikation som den borde vara. Arenan för erfarenhetsutbyte och samtal finns där – men nästan enbart genom möten i det fysiska rummet. Fler och fler organisationer har emellertid insett att denna arena behöver utvidgas till att även omfatta den digitala kommunikation.

De som har blivit framgångsrika har öppnat upp flera kommunikationsvägar så att besökarna, på det sätt som är smidigast för dem, kan kommunicera med oss och med varandra. Centralt hos de som har lyckats är också att så många som möjligt av medarbetarna getts möjlighet att kommunicera direkt med dess målgrupper, genom andra kanaler än e-post och telefon. När organisationens individer ges tillfälle att kommunicera direkt med besökarna via de nya kanalerna knyts nya kontakter och spännande samtal uppstår.

Användarna nöjer sig heller inte längre med att vara passiva besökare utan vill i allt högre grad själv kunna bidra med egen information och kunskap. På webben finns idag en uppsjö av användardrivna tjänster där besökarna själva skapar innehållet (Wikipedia, Flickr. Googles Panoramio, YouTube etc.). Inom kulturarvsbranschen har det under det senaste året börjat växa fram nya innovativa tjänster där allmänheten ges möjlighet att själva kunna producera sin egen historiska kunskap och presentera den för alla via nätet. Ett exempel är Riksantikvarieämbetets e-tjänst Platsr där alla i Sverige ges möjlighet att själva berätta sin egen historia om olika platser runt om i landet.

Ett annat internationellt exempel är webbtjänsten Historypin som den ideella rörelsen ”We are what we do” i samarbete med Google har utvecklat för alla som är intresserade av att lägga in historiska berättelser och bilder i Google Maps från olika delar av världen.

En tydlig trend de senaste åren har också varit att göra det möjligt för användarna av de offentliga e-tjänsterna att själva kunna bidra med eget kompletterande innehåll och kunna kommentera och tagga den information som de offentliga organisationerna själva producerar. På Digitalt museum kan exempelvis användarna sedan i sommras både kommentera och tagga.

Utifrån detta kan man dra slutsatsen att om man lyckas bygga upp en verksamhet som kan erbjuda besökarna möjlighet till interaktion med och delaktighet i museets verksamhet kommer man att kunna attrahera fler besökare och säkert också nå delvis nya besöksgrupper. Museet kommer också i högre grad än idag få ökad kännedom om vad besökarna efterfrågar.