Kulturarvet – en potentiell mångmiljardmarknad

Den 11 maj arrangerade DIK tillsammans med Kulturutskottet ett lunchmingel för riksdagsledamöter, näringslivsrepresentanter m.fl. Temat för dagen var på vilket sätt kulturarvsinformationen på nätet bidrar till ekonomisk och social tillväxt. Nordiska museet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Kungliga biblioteket visade och berättade utifrån sina verksamheter.

lunchmingel
Foto: Sven Rentzhog, Licens: CC-BY

Jag och Jonas Hedberg från Nordiska museet höll i vår presentation Med Nordiska museet Mot nya medier tillsammans med Wikimedia Sveriges ordförande Jan Ainali. Vi fick mängder av frågor om vår verksamhet och vårt samarbete med Wikimedia Sverige rönte störst intresse. Jonas fick också många frågor om vårt arbete på Digitalt museum och möjligheten för användarna att bidra själva  med egen information och kunskap samt den påbörjade publiceringen av vår filmsamling på Youtube.

En fråga som återkom hela tiden i diskussionen var på vilket sätt kulturarvsinformation genererar tillväxt. Vi lyfte fram att Internet bidrar mer till svensk ekonomi är vad byggbranschen och jordbruket  gör och att det är informationsinnehållet och dess attraktionskraft som skapar värdet. En stor andel av nätets innehåll utgörs idag av kultur- och kulturarvsinformation och användningen av informationen är omfattande inte minst inom den expansiva turistbranschen och via kommersiellt världsledande sök- och mediadelningstjänster såsom Google, Flickr, Wikimedia Commons, Youtube etc.

Stora delar av de svenska minnesinstitutionernas samlingar är dock ännu inte digitaliserade och bara mindre delar av den digitaliserade informationsmängden är publicerade på de arenor där de stora användargrupperna befinner sig. En uppmaning till politikerna är därför att våga investera mera i digitaliseringen av vårt gemensamma kulturarv och förstärk stödet till minnesinstitutionerna i deras strävan att öppna upp och tillgängliggöra större delar av samlingarna.

Inför inspirationsseminariet 11 maj

Livesändning

Vi kommer att livesända morgondagens seminarium här på bloggen, se sidan Livesändningar. Sändningarna nås också via vår kanal på Bambuser: http://bambuser.com/channel/nordiskamuseet

Twitter

Kommunicera gärna med oss under dagen och twittra om föreläsningarna från föreläsningssalen. Använd taggen #kulturwebb.

CC-licensiering av historiska fotografier, del I

Foto: Kerstin Bernhard
Foto: Kerstin Bernhard, Licens: CC-BY-NC-ND.

Nordiska museets huvudsakliga kanal för förmedling av de omfattande fotografiska samlingarna har hittills varit Digitalt museum, www.digitaltmuseum.se.

Trots våra ambitioner att vara tydliga är det inte helt enkelt alla gånger för våra användare, att veta hur man får använda bilderna. I våra bildsamlingar varierar den upphovsrättsliga statusen, vi har fotografier som våra egna fotografer tagit, vi har fotografier som vi fått donerade och som är upphovsrättsligt fria, och vi har fotografier som fortfarande är skyddade av upphovsrätt och där vi har eller inte har avtal om nyttjanderätten.

Som för många andra kulturarvsinstitutioner skapar denna situation svårigheter i förmedling av fotografi, i synnerhet idag när vi vill nå ut till allt fler med så fritt material som möjligt, via så många kanaler som möjligt.

Våren 2010 fattade Nordiska museet beslut om att genomföra en försöksperiod med publicering av fotografier ur samlingarna på Flickr (www.flickr.com). Det huvudsakliga syftet med försöksperioden, var att undersöka möjliga tillämpningar för Creative Commons-licenser på upphovsrättsligt skyddat material i våra samlingar. Resultatet av försöksperioden redovisas nu i en rapport: Rapport om Flickr och Creative Commons.

Satsningen på Flickr och utredningen om tillämpning av Creative Commons utgör ett första steg i arbetet med att förbättra möjligheterna att sprida så mycket material så fritt som möjligt. Fortfarande har vi flera frågor att ta ställning till, dels hur vi ska kunna släppa material fritt även för kommersiell användning*, dels hur vi ska hantera frågan om verk och bild** och dels hur vi ska hantera frågan om ideell upphovsrätt. ***

Nu påbörjar Nordiska museet en fördjupad översyn av förmedling av de fotografiska samlingarna. Översynen ska resultera i en rapport, färdig i oktober 2011.

Läs vår Flickr-rapport: Rapport om Flickr och Creative Commons.

* Nordiska museet har, som många andra museer, intäkter genom försäljning av fotografier. Att inte längre ta in dessa intäkter kräver ett genomarbetat beslutsunderlag.
** Fotografi har olika verkshöjd beroende på om det är ett fotografiskt verk eller bild, något som skapar svårigheter för den enskilde tjänstemannen i förmedling av de fotografiska samlingarna. Mer om detta i ett kommande blogginlägg.
*** Den ideella upphovsrätten gör att fotografier skyddade av upphovsrätt, menar vi i princip inte kan släppas fria för bearbetning, då risken finns att bilderna ändras på ett sätt som kan vara kränkande för fotografen. Användaren får naturligtvis, enligt upphovsrättslagen, inte göra bearbetningar som kan anses vara kränkande för fotografen, oavsett vilken CC-licens vi väljer. Men vi vill inte bidra till en för användaren oklar situation. Även frågan om ideell upphovsrätt är för den enskilde tjänstemannen ofta svår att hantera i arbetet med att förmedla fotografier.

Om att vara relevant

Föredrag av Kristen Purcell, Pew Research Center, MW2011
Föredrag av Kristen Purcell, Pew Research Center, MW2011

Konferensen Museums and the Web, här i Philadelphia har hittills väl uppfyllt förväntningarna på förnyelse och innovation, och bjuder återigen på steg framåt i utvecklingen av museer och webben.

Jag uppskattade särskilt den matnyttiga inledande föredraget av Kristen Purcell, från Pew Research Center i Washington DC. Titeln var Grounding Internet Information Trends, och byggde på forskning i projektet Pew Internet.

Kristen Purcell presenterade, som en bakgrund, några banbrytande förändringar i utvecklingen av internet:

  • Tillgång till bredband
  • Utveckling av mobila enheter
  • Trådlöst internet
  • Utvecklingen av sociala nätverk

Kristen Purcell ser också en växande användning av platsbaserade tjänster även om det fortfarande bara 17% av alla användare vuxna internet i USA som hävdar att de använder sådana tjänster. Alla siffror i studien bygger givetvis på från statistik från USA, men de ger en intressant inblick i utvecklingen av internetanvändningen här.

Ett annat stort steg är utvecklingen av s.k. appar för mobila enheter, enligt Pew Center Reaserach studie. De är särskilt användbara när de kringgår sökning, svarar på frågor, löser problem och hjälper användaren att utföra uppgifter. Men som Kristen Purcell påpekade, är det svårt att ställa dessa frågor i forskningsstudien, eftersom många människor inte ens vet om de äger en smart telefon eller om den har appar installerade.

Att inte veta vad en app är eller inte ha tillgång till internet är ett tecken på den digitala klyftan, ett ämne som var ständigt återkommande i det inledande föredraget. Samtidigt är information i dag – som Kristen Purcell uttryckte det – mobil, delaktig och personlig. Båda dessa aspekter av internet och det sätt på vilket människor tar del av information, påverkar hur museerna måste möta och interagera med sin publik.

Kristen Purcell avslutade sitt föredrag genom att ge några mycket bra (och i viss mån utmanande) råd om hur museer bäst hänger med i utvecklingen av internet och bemöter de förändrade kraven från publiken:

  1. Var ett filter, en betrodd expert (viktigt i det rika informationsflödet)
  2. Var en curator, en one-stop-shop, aggregera och kanalisera information
  3. Var en nod i ett nätverk (din publik har en publik)
  4. Skapa egna nya nätverk, dela och ge respons
  5. Var en livräddare, ge snabb och relevant information
  6. Skapa mobila guider, använd geografiska platstjänster för att koppla innehåll med verkliga platser

Kanske det mest utmanande rådet, som jag ser det, är one-stop-shop-strategin. Publikens förväntningar förändras ständigt och med detta kommer efterfrågan på mer kreativa och innovativa strategier för museer. Att vara en one-stop-shop är också kopplat till att vara en livräddare, dvs – som jag ser det – vara relevant för publiken i mycket större utsträckning än idag.

De råd för museer som presenterades av Kristen Purcell är en av de saker jag kommer att ta med mig hem från MW2011. Jag ser också fram emot att följa hur andra institutioner kommer att svara på utmaningarna i det kommande året.

QR-koder

QR-kod
Exempel på QR-kod

Som utlovats kommer några blogginlägg med fördjupning i några av konferensens, Museums and the Web, ämnesområden. Jag fick en fråga på Twitter från Per Falk om att skriva om QR-koder, så det blir första ämnet.

QR-koder är en slags grafiska streckkoder som man läser av med mobiltelefoner. Man måste ladda ner en läsare till sin telefon, en s.k. ”app”, rikta telefonens kamera mot koden och när läsaren uppfattat koden öppnas en webbadress (ofta en hemsida eller till exempel en film på Youtube). För att det ska fungera måste man förstås vara uppkopplad med sin telefon till internet.

Det finns många användningsområden för QR-koder. Just nu syns de allt mer i tryckta annonser, i tidningar och i affischer på reklamtavlor. Än så länge är koderna nya, och skapar nyfikenhet i sig, och hemsidorna de länkar till ger kanske därför mest en stunds förnöjelse snarare än fördjupad kunskap och information.

I museibranschen utforskar man QR-koder, och ett användningsområde är att till exempel i multitouch-utställningar, tryckkänsliga liggande skärmar, lägga in QR-koder för att ge fördjupad information. Ett exempel som visats här på konferensen, är hur man kan länka direkt till Wikipedia-artiklar från en digital utställning.

Ytterligare användningsområden är att i databaser med samlingar av föremål och fotografier, automatiskt generera QR-koder som kan användas i till exempel fysiska utställningar för att ge fördjupad information.

QR-koder används alltså både i tryckta alster och på skärmar, i digitala produktioner. Poängen med att ha just QR-koder är att besökaren/användaren kan spara intressant information direkt i sin egen mobil, till skillnad från om man bara klickar på en länk och förflyttas från en hemsida till en annan.

QR-kod på en busskur i PhiladelphiaQR-kod på en busskur i Philadelphia
QR-kod på en busskur i Philadelphia

Att använda QR-koder kräver förstås eftertanke. Det är endast en del av befolkningen som har telefoner som kan avläsa koderna. Samtidigt öppnar den mobila tekniken och QR-koderna för en ny slags interaktivitet, där museer kan ta steget utanför det fysiska rummet, institutionsbyggnaden, och finnas ute i samhället. Ett spännande exempel på hur QR-koder kan användas är projektet om Pariskommunen 1871, där berättelser väcks till liv direkt i den miljö där de ägde rum.

Ett bra sätt att bekanta sig med koderna och deras användningsområden är att generera egna, vilket man gör enkelt på webben. QR-koder är ett område att hålla ögonen på och vi kommer garanterat att under året få se innovativa exempel på användning av koderna i kulturarvssektorn.

Länkar

QR-kod generator: http://qrcode.kaywa.com/
Om QR-koder på Wikipedia (engelska): http://en.wikipedia.org/wiki/QR_code

Konferens: Museums and the Web

Idag startade årets upplaga av konferensen Museums and the Web i Philadelphia, USA. Konferensen drar en stor internationell publik och presenterar det senaste på området museer och nya medier. Bakom konferensen finns Archives & Museums Informatics, ett kanadensiskt företag som ägs av Jennifer Trant och David Bearman.

Jag deltar själv för fjärde gången i konferensen och uppskattar det breda utbudet av seminarier och workshops. Inte minst gör den familjära stämningen att många deltagare och föreläsare återvänder år efter år. Det skapar en kontinuitet i innehållet och en av konferensens starka sidor är att det bildats ett community, främst via sociala medier, som växer mellan varje konferens.

I årets kompendium med ”Selected Papers” – utvalda papers från konferensen – märks teman som datavisaualisering, sociala medier, organisatoriska förändringar, mobila gränssnitt och plattformar, Augmented Reality och ”gamification”, dvs. användandet av spel i interaktion via digitala kanaler.

I följande blogginlägg kommer jag att fördjupa mig i några av konferensens teman och rapporterar från de seminarier och workshops som äger rum de kommande dagarna.

/Kajsa

Förstärkt samarbete inom museisektorn föreslås

Jag har löpande rapporterat om Nordiska museets arbete med att ta fram en strategi för museets arbete med nya medier. Nordiska museets strategi är nu färdig och arbetet med att implementera den i verksamheten pågår för fullt.

Nordiska museets mål är framförallt att engagera fler människor att möta oss och varandra för att kommunicera kring det förgångna, nutiden och framtiden och att stimulera fler att vilja bidra med sin egen kunskap. På så sätt hoppas vi att den enskilde kan vidga sina referensramar och öka sin förståelse för kulturhistoriens betydelse för dagens samhällsutveckling.

För att bli framgångsrika i detta arbete behöver museet inom flera områden fördjupa och utveckla samverkan med andra organisationer i omvärlden.  Centralmuseerna nyss avrapporterade regeringsuppdrag, Förstärkt samarbete inom museisektorn, innehåller flera sådana samverkansförslag.

I den inlämnade rapporten föreslår centralmuseerna att man bör koncentrera samverkan kring de områden där förutsättningarna för att uppnå effektvinster är störst. Framförallt vill man kraftsamla kring:

  • digital förmedling; publika innehållsprodukter och e-tjänster
  • digitalt bevarande; gemensam infrastruktur för förvaltning

Centralmuseerna har tagit fram en gemensam vision som beskriver vad man vill uppnå med det fördjupade samarbeta inom digitaliseringsområdet. Här nedan följer ett utdrag ur rapporten Förstärkt samarbete  som beskriver den gemensamma visionen.

  • År 2025-30 är centralmuseernas föremålssamlingar fullt ut digitalt tillgängliga. Det rika materialet har vitaliserat forskningen och är ett självklart underlag vid beredning av ärenden inom samhällsplanering samt är grund för modeller av förändringar över tiden i miljön inför avgörande politiska beslut. Materialet används flitigt i skolans undervisning där lärare i hela landet använder lokala exempel och har gett studiecirklar och distansundervisning helt nya undervisningsmaterial. Materialet har även inspirerat till nya konstnärliga verk och mängder av böcker, gett begreppet ”gräv där du står” en ny innebörd för medborgare i hela landet, inspirerat entreprenörer att skapa en mängd nya digitala tjänster riktade mot skolan, besöksnäringen m.fl.
  • År 2025-30 erbjuder centralmuseerna olika digitala ”paket” med ett urval av innehåll från olika källor som bearbetats och paketerats med kringinformation som sätter objekt i sitt sammanhang på ett enkelt, tillgängligt och pedagogiskt sätt. Paketen finns för olika målgrupper och används av applikationsutvecklare för alla typer av applikationer oberoende av på vilken plattform de presenteras.
  • År 2025-30 finns stora delar information i allmänna och populära tjänster på internet (tjänster som dagens Wikipedia, Flickr och Youtube). Från sådana tjänster finns direkta sökingångar förberedda till centralmuseernas föremålsdata; från dessa föremålsdata länkas i sin tur till fördjupningsinformation i ovanstående tjänster. All information i K-samsök är indexerad i de stora sökmotorerna.
  • År 2025-30 kompletterar allmänhetens egna bilder, berättelser och erfarenheter centralmuseernas information. Centralmuseerna har fått en bättre överblick av samlingarna vilket har lett till mer selektiv insamling och förädlade samlingar samt inspirerat till nya typer av utställningar.
  • År 2025-30 förvaltas centralmuseernas samlingsinformation i en gemensam systemplattform. Genom att frångå traditionella, lokalt installerade databaser har centralmuseerna fått tillgång till en gemensam systemplattform (baserad på s.k. molntjänst) som är fullt skalbar mellan olika behov, från ett centralmuseum med bara ett fåtal föremål till de stora centralmuse­erna med miljontals föremål i sina samlingar. Sammantaget har det inneburit lägre kostnader och en mer effektiv användning av befintliga resurser.

För att kunna förverkliga visionen krävs dock att staten är villig att skjuta till stimulansmedel som får fart på processen och får igång de gemensamma utvecklingsprojekten som föreslås. Centralt är också att kulturarvet blir en del av den Digitala agendan som är under formering och där ses som den sociala och ekonomiska tillväxtresurs som kulturarvet faktiskt utgör.

En målinriktad investering i ett öppnare och mer digitalt tillgängligt kulturarv skapar nya möjligheter för kreativa näringar att berika samhällsekonomin i form av nya varor, tjänster och jobb. Låt därför inte museernas förslag bli en papperstiger utan ge oss mandat och pengar att påbörja förändringsarbetet nu!

Inspirationsseminarium den 11 maj

Digital kommunikation & kulturarv

Välkommen till ett inspirationsseminarium den 11 maj.

Alla pratar om digital kommunikation, men vad betyder det egentligen för kulturarvssektorn? Vilken kompetens behöver vi för att kunna kommunicera kulturarvet till våra digitala användare? Seminariet vänder sig till alla med intresse för kulturarv och digital kommunikation. Vi tar upp bland annat upp betydelsen av sociala medier, vikten av vägval och strategier, och tittar med hjälp av föreläsarna i framtidskikaren.

Arrangörer: Nordiska museets avdelning Nya medier i samverkan med föreningarna MABBAS och IdeK-labbet.

Läs mer om seminariet >>

Vad gör en digital navigatör?

I januari började jag arbeta vid den nybildade avdelningen Nya medier som digital navigatör. Jag har arbetat vid Nordiska museet sedan 2002, med den nationella funktionen Fotosekretariatet. I alla år har frågor om digital publicering och kommunikation av kulturarvet engagerat mig, och är inte minst sammankopplade med min bakgrund i arkivvärlden där jag bland annat arbetat som producent.

Under januari har Nya medier formats och vi har utifrån den strategi som Sven Rentzhog, avdelningschef, arbetade fram under 2010, lagt grunden till vår verksamhetsplan för 2011. I mina arbetsuppgifter ingår bland annat att sammanställa en handlingsplan för digital kommunikation av Nordiska museets kunskapsbank, att sammanställa en handlingsplan för publicering via andras arenor (andra än våra egna webbplatser), att omvärldsbevaka och att förmedla utåt kunskap som vi inhämtar.

På mitt bord ligger också att titta närmare på museets arbete med förmedling av fotografisk bild. En del av vår strategi handlar om att vår kunskapsbank ska vara så öppen och tillgänglig som möjligt. Då behöver vi se över licensiering (via Creative Commons), avgifter, upphovsrättsliga frågor och inte minst den svåra frågan om fotografiskt verk och bild.

Ytterligare ett område som jag kommer att arbeta med under 2011 rör Nordiska museets samarbete med Wikipedia. Förutom att leverera bilder till Wikimedia Commons vill vi undersöka möjligheterna till samverkan på andra områden. Det finns många goda exempel inom kulturarvssektorn internationellt, som vi ser som förebilder.

Framöver kommer jag att skriva om mitt arbete som digital navigatör här på bloggen. Tillsammans med min chef Sven Rentzhog hoppas vi att bloggen blir en inspirations- och kunskapskälla, och inte minst att den öppnar för dialog kring digital kommunikation av kulturarvet.

Kajsa Hartig, digital navigatör, Nya medier
E-post: kajsa.hartig at nordiskamuseet.se

Från information till kommunikation – nya vägar för Nordiska museet att nå ut

Idag inledde Nordiska museet sitt nya arbete med att utveckla sociala medier och digital kommunikation som en strategisk resurs för hela verksamheten. Först på tur stod en inspirationsföreläsning för mussets ledningsgrupp. Inspirationsföreläsningen hölls av JMW Kommunikations mediastrateg  Brit Stakston. Brit gick igenom det sociala medialandskapet och visade på olika sätt som museet skulle kunna använda sig av dessa kanaler och tjänster för att kunna utveckla och förstärka relationen med museets besökare och få fler engagerade verksamheten.

Grundtanken med Brits föreläsning var att ge ledningsgruppen en gemensam bild av hur medialandskapet ser ut och de möjligheter som ryms inom ramen för detta verksamhetsfält. Nästa steg är att fortsätta diskussionen inom ledningsgruppen inom ramen för en gemensam workshop samt att lyfta fram nyckelpersoner på Nordiska museet som får en bredare och mer djuplodande utbildning. De senare ska fungera som goda ambassadörer för övriga på museet och bli delaktiga i olika försöksverksamheter.