Test av tävling och sociala medier som kommunikationsmetod

 

Tavla i Nordiska museets samling, av okänd 1770. Foto Mats Landin, Nordiska museet.
Vad kallas drycken? Tavla i Nordiska museets samling, av okänd 1770. Foto Mats Landin, Nordiska museet.

Nordiska museet genomför en tävling för historieintresserade på webben och via sociala medier (främst Facebook) 10 oktober – 30 november 2011, Tävla om tavla  http://nordiskamuseet.polldaddy.com/s/taveltävling-på-nordiska-museet-3 . Tävlingen är baserad på bildfrågor. Nordiska museet äger cirka 10 000 tavlor av olika slag. Vi har valt ut 10 av dem till en visuell och förhoppningsvis lagom klurig tävling.

Att utforma en tävling och sprida den via sociala medier är för museet ett nytt sätt att skapa interaktion med besökare, samt nå besökare med information om Nordiska museet och om en specifik samling hos Nordiska museet. Därför är urvalet av tavlor gjort för att spegla bredden i såväl Nordiska museets tavelsamling som i Nordiska museets ämnesområden. Tävlingsfrågorna är utformade för att ge associationer till kulturhistoria brett sett, snarare än konsthistoria, eftersom Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum. Vi vill testa vad resultatet blir av denna metod.

Nordiska museet tillgängliggör sedan några år allt fler samlingar på http://digitaltmuseum.se/ , i samarbete med en rad andra institutioner. Ett ytterligare syfte med Tävla om tavla är att få fler historieintresserade att upptäcka DigitaltMuseum och pröva att göra sökningar på sajten. I tävlingen finns länkning till DigitaltMuseum, och tips om att svaren på flera frågor går att hitta där.

Ny norsk rapport: Fri tilgang til foto på nett

Fri tilgang til foto på nettIdag fick vi så möjligheten att läsa den sedan länge emotsedda rapporten Fri tilgang til foto på nett, som producerats av Norsk folkemuseum och Maihaugen med stöd av Norsk kulturråd.

Genom ett inlägg på den svenska nätverkssajten Mötesplats museer finns den tillgänglig att ladda ner som Pdf. Den kommer i tryckt form efter sommaren.

Det är en omfattande rapport som är resultatet av projektet med samma namn. Ett huvudmål för projektet har varit att finna vägar att publicera högupplösta fotografier ur museisamlingarna på webben, för icke kommersiell användning. Till hjälp har man i projektet haft advokat Andreas Galtung.

Rapporten är omfattande och jag kommer att dela upp mina reflektioner av den i flera blogginlägg.

I rapportens inledning specificeras de juridiska frågeställningarna som många museer berörs av när det gäller att tillgängliggöra fotografiska samlingar på webben. Frågor som ställs är bland annat:

  • Vilka begränsningar finns för publicering av högupplösta fotografier på webben, för icke kommersiell användning.
  • Hur ska fri tillgång till bildmaterialet bli verklighet?
  • Kan man använda sig av Creative Commons-licenser?

Lagstiftningen i Norge är lik den svenska. Några skillnader finns, bland annat skiljer sig skyddstiden för fotografisk bild.

Utan att ha läst hela rapporten är den dock väldigt intressant och redan en bit in i publikationen fastslås ett viktigt ställningstagande. Avfotograferade tavlor skyddas inte av ny upphovsrätt, likaså skyddas inte heller reprofotograferade fotografier. Advokat Andreas Galtung refererar här dessutom till ett svenskt rättsfall där man fastslagit att reprofilm och offsettplåtar inte har upphovsrätt. Han ger visserligen brasklappen att detta inte är prövat rättsligt men avslutar avsnittet med att förtydliga:

”Et digitalt bilde av et Van Gogh maleri en finner på nettet, vil en kunne bruke i en publikasjon dersom en ønsker det.”

Mer om rapporten (som alltså går att finna här) i kommande inlägg.

Hack4Europe: Öppen kulturarvsdata i fokus 10-11 juni

Den 10-11 juni genomförs ett s.k. hackathon i Stockholm, på Livrustkammaren, där programmerare och utvecklare får tillgång till den stora kulturarvsdatabasen Europeana. Syftet med arrangemanget är att skapa tillfälle för utforskning av öppen kulturarvsdata, dvs. information som är fri att använda.

Redan nu finns förslag på produkter och tjänster att utveckla under de två dagarna. Här är några exempel:

  • Mashups av material från Europeana och från Wikipedia
  • Mobila tjänster inkl. t.ex. Augmented Reality och som använder Geo-lokalisering
  • Kulturturism: Införande av innehåll från Europeana i exempelvis turistguider
  • Spel: Använda Europeanainnehåll och/eller API i pedagogiska, historiska spel, etc.
  • Publikationer: Material till E-böcker/kataloger osv.
  • Söksidor kopplade till kommersiella tjänster: T.ex. print on demand/reproduktion
  • Tjänster som uppmuntrar till social delaktighet
  • Tjänster för funktionshindrade: Tjänster som bygger på innehåll från Europeana där innehållet till exempel kan presenteras genom talsyntes

Som skrevs i föregående blogginlägg av Sven Rentzhog, är långt ifrån allt kulturarvsmaterial digitaliserat och det kommer att ta lång tid att digitalisera allt, om det ens är möjligt.

Samtidigt är det hög tid att utveckla användarvänliga produkter och tjänster som tillgängliggör kulturarvet och som kan skapa nytta i samhället. Hack4Europe är därför ett spännande initiativ som vi får tillfälle att återkomma till.

Läs mer om arrangemanget här: http://hack4europe.se/

Nordiska museets samlingar på nätet växer

Nordiska museets föremålsdatabas och bilder ur arkivet läggs ut på webben via Digitalt Museum och blir samtidigt tillgängliga via K-samsök. Under det senaste halvåret har antalet poster vuxit från ca 30.000 till ca 250.000.

För närvarande är ca 60 % av föremålsregistret publicerat och drygt en fjärdedel av posterna illustreras av minst en bild. Vi började med inventarienummer 1 insamlat 1872 och är nu framme vid förvärven från 1935. Dessutom kan man hitta senare förvärv av bland annat tapeter och leksaker.

Nordiska museets föremålssamlingar spänner över det mesta som rör arbete och liv i Sverige från framför allt 1520 och fram till idag. Föremålsgrupper som har relativt mycket bilder är bland annat:

Av Nordiska museets fotosamlingar är endast några tusen bilder av den totala mängden, bestående av flera miljoner bilder, publicerade på Digitalt Museum men nya bilder tillkommer dagligen. De bilder som finns publicerade visar ett representativt urval ur fotosamlingarna vad gäller såväl fotografer som innehåll. Fotografer så som Sten Didrik Bellander, KW Gullers, Gunnar Lundh och Kerstin Bernhard finns representerade. Fotoposter som ger en inblick i samlingarnas bredd och belyser svensk kulturhistoria, arbetsliv, vardagsliv, mat, mode, inredning, arkitektur och design.

En nyhet sedan i somras är det nu finns möjlighet att lämna kommentarer och tagga informationen. I snitt har vi fått en kommentar varannan dag sedan 1 september. Kommentarerna kan t ex handla om en rättelse av ett person- eller ortnamn, men ofta tillförs ny information om föremålet eller fotografiet.

Antalet besök på DigitaltMuseum ökar hela tiden och var under oktober månad i genomsnitt 326 per dag. Besökarna stannar också länge, under oktober i genomsnitt 23,5 minuter per besök.

Inlägget är skrivet av Ingrid Frankow och Ulrika Sundberg på Nordiska museet.