Kulturpunkt

Tidskikaren

Under hösten och våren har jag arbetat med en interaktiv karta, Tidskikaren, som visar upp odlingslandskapets förändringar kring Julita gård från 1700-talet till idag.

Tidskikaren bygger på en studie där forskarna Per Larsson och Anna Berg har gått igenom ett historiskt kartmaterial och med hjälp av detta och andra källor skapat historiska översiktskartor över Julitaområdet. Kartorna är en uppskattning av vilka mark- och odlingstyper som funnits var och när. Vi vill att Tidskikaren ska hjälpa besökaren att förstå hur landskapet förändrats av mänsklig påverkan (främst i form av jordbrukets förändrade metoder) och varför (ny teknik, ändrade handelsmönster och ekonomins skiftningar). I det här blogginlägget tänker jag kort berätta om vilka tekniker vi använt för att visualisera forskningsresultaten.

Markslag

För att underlätta presentationen av materialet valde vi att förenkla och slå samman olika marktyper till några breda kategorier: äng, hagmark, åker och skog. Varje markslags förändring kan följas över tid med hjälp av de två knappraderna överst och nederst på sidan.

Ängen, en vanlig marktyp på 1700-talet, är i princip försvunnen idag. År 1750, år 1900 och år 2015.

Forskarna levererade sina kartor i vektorformatet shapefile, som går att exportera från vanliga GIS-program. För att visa upp vektorkartorna använder vi det öppna ramverket Leaflet, ett javascriptbibliotek för att göra och visa interaktivt kartmaterial på webben. Shapefiles går att visa i Leaflet med hjälp av plugins men vi valde istället att konvertera filerna till GeoJSON med hjälp av det fritt tillgängligta verktyget GDAL.

Kartorna fungerar bra för att belysa markslagens utbredning, men fångar inte de mer komplexa förändringarna inom respektive markslag. Därför valde vi att komplettera kartmaterialet med ett antal tematiska fördjupningspunkter.

Fördjupningspunkter

Under ledning av Anna Berg togs det fram ett antal fördjupningspunkter för varje tidslager och markslag. Punkterna består av några stycken text och ett illustrerande fotomaterial, ofta hämtat ur Nordiska museets fotoarkiv.

Arbetskrävande slåtter. Fördjupningspunkt för ängar 1750–1850.

För att enkelt kunna ändra i texterna och bildmaterialet har vi använt oss av ett CMS, nämligen det av Kultur-IT utvecklade Kulturpunkt. Text, bild, ljudfil och koordinater hämtas via ett API (men cachas lokalt på vägen för att få bättre prestanda).

Alla texter finns tillgängliga som inläsningar, gjorda av Julita gårds personal tillsammans med Gröna ljud. Ljudfilerna spelas upp direkt i html5 (vilket ställer till det för den som använder IE8 eller äldre). Bildernas skalas för att fylla hela spaltbredden med en kort snutt javascriptkod.

Prestanda

I Tidskikaren första version, som var klar i mars 2015, ritades varje tidslager upp i vektorformat direkt i webbläsaren. De tyngsta GeoJSON-filerna är en dryg MB och innehåller uppemot tusen ytor som ska hanteras i javascript. Kartan var segladdad och de krävande beräkningarna gjorde det trögt att flytta runt i kartan, framför allt på läsplattor och i mobiltelefoner med långsammare processor och grafikkort.

Laddningstid före och efter optimering, testat med Pingdom Tools.

Vi bedömde helt enkelt att kartan behövde optimeras, och det uppenbara valet var att byta ut vektorlagren mot förrastrerade kartbilder, så kallade raster tiles. Earth People byggde ett skript i PhantomJS som stegar sig igenom de olika tids- och markslagslagren och genererar korrekt namngivna och beskurna skärmdumpar. Sidstorleken gick från 9,5 MB till 2,2 MB och kartan går nu betydligt snabbare att ladda och att flytta sig runt i.

Öppna ramverk, inga plugins

Tidskikaren bygger till stor del på ramverk släppta som öppen källkod. Den använder Leaflet, Bootstrap och Jquery samt tar hjälp av ett antal Leaflet-plugins: Leaflet DVF, Leaflet AJAX och Leaflet Plugins. Genom att använda öppet tillgängliga ramverk har vi kunnat koda större delen av kartan själva, innan vi anlitade Earth People för att hjälpa oss med kodstruktur, de lite mer komplicerade funktionerna och med interaktionsdesign och grafik.

Genom att använda ramverken har vi inte behövt använda några webbläsarplugins. Tidskikaren är ren html, css och javascript vilket förhoppningsvis gör den någorlunda framtidssäker, till skillnad från exempelvis de museisajter i flash som inte går att besöka i iOS-enheter. Det vi vinner i kompatibilitet förlorade vi i prestanda, men förhoppningsvis räcker den optimering vi gjort med hjälp av rastrering tillräckligt långt så att även de med något äldre datorer eller läsplattor ska kunna ta del av innehållet i kartan.

Lean-utveckling

Vi har försökt utveckla Tidskikaren med sikte på det som i webbutvecklingskretsar kallas för lean-utveckling. Genom att använda andras kod (i form av öppna ramverk) snarare än att skriva allt själva har vi kunnat vara mer flexibla kring funktion och interaktionsdesign. Den Tidskikare som det nu går att ta del av är en MVP (minimum viable product) där många potentiella funktioner saknas. Förhoppningsvis kan vi med hjälp av input från användare bestämma en fortsatt väg framåt för hur vi kan visualisera och tillgängliggöra odlingslandskapets historia.

Har du kommentarer och funderingar kring kartan? Kommentera nedan eller hör av dig till mig på aron.ambrosiani[at]nordiskamuseet.se eller på Twitter: @AronAmbrosiani!

Planering av ett pilotprojekt – mobilguider och museer

Att förmedla innehåll via mobila gränssnitt är ett måste för museer idag. Allt fler tar del av webben via surfplattor och mobiltelefoner.

Här på Nordiska museet planerar vi just nu en mobilanpassad webbplats. Samtidigt undersöker vi möjligheterna med mobilverktyget Kulturpunkt, som jag skrev i mitt föregående inlägg här på bloggen. Vi ska genomföra några pilotstudier med Kulturpunkt, som ska utvärderas för att vi sedan ska kunna integrera verktyget i vår verksamhet.

Här kommer några sammanfattande tankar kring vårt arbete så långt.

Avgränsningar

Nordiska museet. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY. — I Nordiska museet finns fri tillgång till WiFi, vilket möjliggör mobilguider som kräver uppkoppling. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY.

Det är som i alla digitala projekt viktigt att definiera avgränsningar och förutsättningar. I vårt fall och i detta projekt kunde vi särskilt lista följande faktorer som avgörande:

Mål för verksamheten: Vad vill Nordiska museet med sin verksamhet? Vilket är vårt övergripande uppdrag?
Mål för pilotstudien: Vad är syftet, vad vill vi uppnå? Hur definierar vi framgång?
Pilotens avgränsningar: Hur mycket tid har vi på oss? Vilka resurser har vi till vårt förfogande?
Projektgrupp: Har projektdeltagarna erfarenhet av att producera innehåll för webben och för mobila gränssnitt?
Verktygets begränsningar: Vi har ett färdigt verktyg att förhålla oss till, vilka begränsningar har det? Kulturpunkt är en webbaserad app, som hämtar allt innehåll från en server. Det betyder att internetuppkoppling behövs. Vidare har det en fast layout som innehållet måste anpassas till – vilket har stora fördelar och till viss del nackdelar.
Formatet: Vad kan man egentligen förmedla via en mobiltelefon? Hur förhåller sig användarna till sina egna mobiltelefoner? Har de smartphones och känner de till hur de används? Kan de skanna QR-koder?
Omvärldsbevakning: Hur har andra gjort? Finns erfarenheter att hämta från andra projekt?
Tillgång till internet/3G: För turister är 3G inte ett alternativ eftersom det blir allt för kostsamt. Men även för svenska mobilabonnemang kan det t.ex. finnas begränsningar i hur mycket man får surfa. Finns god täckning för 3G? Finns behov av WiFi? Går det att ordna?
Lokaler/miljö: Hur ser den fysiska miljön ut i vilken guiden ska användas? Är den tillgänglig? Finns hinder att ta hänsyn till? Är det utomhus i solsken/skugga?
Publiken: Kan vi tillräckligt mycket om publiken? Om inte hur tar vi reda på mer? Vilken publik kan vi nå på den fysiska platsen? Vilken publik vill vi nå? Kommer publiken i grupp eller själva? Har de barn med sig? Hur rör de sig i den fysiska miljön?
Innehåll: Finns bilder digitaliserade? Finns texter skrivna? Hur mycket redaktionellt arbete krävs?
Upphovsrätt: Kan vi dela materialet fritt? Finns material som är skyddat av upphovsrätt?
Upplevelsen: Vi vill absolut koppla guiden till en fysisk upplevelse, som förstärks av guiden, därför är detta en av de avgörande punkterna. Vilken upplevelse är möjlig att ge under rådande förutsättningar, med befintligt verktyg och innehåll? Hur ser den fysiska upplevelsen ut, är den lång eller kort?
Marknadsföring: Har vi avsatt resurser för marknadsföring? Behöver vi annonsera? Trycka nya skyltar? Kan personalen bidra till att supporta och marknadsföra mobilguiden? I vilka andra kanaler ska vi marknadsföra guiden? Kan vi ge ”teasers” exempelvis via hemsidan?
Utvärdering: Hur ska vi utvärdera pilotprojektet? Kan vi använda Google Analytics? Bör vi komplettera med intervjuer och deltagande observation? Digitala enkäter? När övergår pilotstudien i skarp mobilguide?

Mängden information man måste ha innan ett mobilappsprojekt ens kan börja planeras är ganska omfattande. Men gör man det ordentligt från början blir efterföljande projekt både kostnadseffektiva och förhoppningsvis även framgångsrika ur publikhänseende.

För vår del har ovanstående analys lett till att vi fokuserat om, från mobilguider utomhus till inomhus. Främst på grund av behovet av WiFi, där vi behöver mer tid på oss för att utreda tekniska behov.

Analysen har också lett till att en ursprunglig idé som tidigt lades åt sidan, åter är i fokus eftersom fördelarna visade sig vara större än nackdelarna.

Med andra ord, ju mer vi har på fötterna för att fatta beslut om arbetet med mobilguiderna, desto större möjlighet har vi att träffa rätt från början. Ett huvudsyfte med vår pilotstudie är att få tillräckligt många att använda guiden för att vi ska kunna utvärdera med faktisk användarstatistik. Därefter sätter vi oss ner igen och diskuterar nästa steg i arbetet med Kulturpunkt.

Kommentar: Börjar man från noll, dvs inte har något färdigt verktyg att förhålla sig till finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till, exempelvis om man ska bygga en webbapp vs en s.k. native app.

Mobilguider och QR-koder

Verktyget Kulturpunkt testas på dator. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY.

Just nu pågår ett pilotprojekt på Nordiska museet där vi testar ett verktyg för mobilguider. Det är norska Kultur-IT (som också utvecklar museidatabasen Primus) som står bakom verktyget Kulturpunkt. Tjänsten är under tidig utveckling och i högsta grad en betaversion.

Nordiska museet är ett av tre svenska museer som deltar i betatestningen, de övriga två är Statens Maritima Museer och Arkitekturmuseet. Alla tre institutioner ingår som samarbetspartners till Kultur-IT, tillsammans med en rad norska museer.

Tanken är att vi genom tester och utvärdering ska kunna utveckla ett fullfjädrat verktyg som blir öppet för andra institutioner att använda. Kultur-IT står alltså för den tekniska utvecklingen och de deltagande museerna bidrar med kunskap om användningsområden, användarvänlighet och möjlig integration i museiverksamheterna.

Nordiska museet arbetar som sagt just nu med ett pilotprojekt, där vi skapar mobilguider om dels en person, Årstafrun, och dels en byggnad, Lusthusporten. Guiderna ska nås via QR-koder på skyltar, men också i förlängningen gå att nå till exempel via vår hemsida.

I arbetet ingår genomlysning av verktyget och dess användningsområden, intervjuer med en fokusgrupp, innehållsproduktion och skarpa tester i och i anslutning till museet.

Följ oss här på bloggen i arbetet med att bygga innehållet och testa mobilguiderna.