QR-koder

Fria bilder till besökare via Nordiska museets första QR-kod

I Nordiska museets nyss öppnade, omarbetade Strindbergsutställning, visas de fotografier museet äger som är tagna av Strindberg själv.

Vi har valt att producera ett digitalt bildspel, i ganska stora skärmar och med åkningar in i bilderna. På så sätt kan våra besökare se bilderna på ett nytt och annorlunda sätt än tidigare. Många förundras över detaljerna: -Aha, Strindberg håller en pipa i handen!?…-Titta på blicken, hans blick…-Vad är det de har på sig?

Vi berättar samtidigt för våra besökare att museet gjort Strindbergs bilder tillgängliga och användbara för alla, genom att publicera dem på Wikimedia Commons. Man kan direkt i utställningen gå till sajten och bokmärka den, genom de QR-koder vi placerat invid respektive bildspels-skärm. Besökare med QR-läsare i sin mobil som scannar koderna kommer till http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_from_Nordiska_museet

Sven Rentzhog har skrivit om Nordiska museets samarbete med Wikimedia Sverige i tidigare inlägg här i bloggen http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2010/11/nordiska-museet-har-inlett-ett-samarbete-med-wikipedia/

Trots att min kollega Kajsa här på bloggen flera gånger har skrivit om QR-koder och möjligheterna de ger ( http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/04/qr-koder/ , http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/09/wikipedia-och-qr-koder/ , http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/09/atbar-qr-kod/ , http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/10/karlekslas-och-qr-kod-mitt-pa-vasterbron/ ), så är detta första gången vi själva använder dem i en utställning.

En anledning till att det dröjt är att vi börjat diskutera hur bra koderna egentligen är. Under senaste månaderna har nya rön dykt upp där nyttan med QR-koder ifrågasätts, till exempel här http://www.imediaconnection.com/content/30267.asp. Vi vill ändå gärna pröva, för att kunna utvärdera och lära oss själva. Fortfarande ser vi en stor potential för kulturarvsinformation via QR-koder. Det vi måste lyckas med är att integrera dem på ett tydligt sätt i de presentationer vi gör. Och i den här utställningen tycker vi koderna är helt rätt, för vi är övertygade om att Strindberg själv skulle älskat att använda ny teknik och att finnas distribuerad på webben.

Kom träffa Wikimedia Sverige på Nordiska museet

Den 19 oktober finns möjlighet att träffa Wikimedia Sverige. De arrangerar en av sina månatliga informella träffar i Fatburen, kl. 18.00 till 19.45.

Wikiträffarna syftar till att Wikimedia Sverige träffar sina medlemmar och andra intresserade för att diskutera Wikimedia Commons och Wikipedia i Sverige. Träffarna är öppna för vem som helst att delta i.

Nu finns chansen att särskilt prata museifrågor och Wikipedia. Till exempel hur museer kan bidra till Wikipedias innehåll, vad det innebär att leverera bildmaterial till Wikimedia Commons, hur vi kan använda den nya tjänsten QR-pedia (automatiskt genererade QR-koder som leder till en för användaren rätt språkversion av artikel i Wikipedia).

Du kan förstås också ställa frågor om hur du själv skriver i eller ändrar i artiklar på Wikipedia, eller hur man laddar upp en bild. Arrangemanget är kostnadsfritt (Nordiska museet har alltid gratis inträde efter 17.00 på onsdagar).

Välkommen!

För mer information om träffen, kontakta: kajsa.hartig@nordiskamuseet.se

Läs artiklar på Wikipedia i rätt språkversion direkt i mobilen

Jimmy Wales scans the QRpedia code for the w:Broad Ripple Park Carousel in The Children’s Museum of Indianapolis on September 13, 2011. Foto: Ann Schertz, CC-BY.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om QR-koder och idag blir det ett inlägg om både QR-koder och Wikipedia, en intressant kombination.

Fortfarande är de fyrkantiga ”streckkoderna” en ganska ny företeelse (för allmänheten), samtidigt som många företag och organisationer hunnit långt i användningen av dem. Andra har inte ens hunnit reflektera över hur de kan användas i den egna verksamheten och framförallt är det så att en majoritet av slutanvändarna, konsumenterna, inte känner till hur de fungerar. Det krävs dessutom en smartphone för att skanna koderna, vilket förstås många inte heller har. Meningarna går alltså isär om huruvida de är värda att satsa på.

En av de stora fördelarna med QR-koder är att de möjliggör kommunikation av digitalt innehåll i analoga miljöer. För kulturarvsinstitutioner med uppgift att förmedla kulturarvsdata, finns därför stora möjligheter med att använda koderna.

En mycket stor aktör som också börjat nyttja QR-koder är Wikipedia, som nu lanserar QRpedia.

Nedan följer en text (översatt och förkortad) om QRpedia från engelskspråkiga Wikimedia Foundation.

Introduktion till QRpedia.

QR-koder – streckkoder för internet – har funnits i decennier och tekniken används nu alltmer, i allt från gatureklam till etiketter för utställda museiföremål . QRpedia tar konceptet ett steg längre för att möjliggöra att genom en enda QR-kod skicka dig till den mobila version av en Wikipedia-artikel på ditt eget språk.

När man skannar QR-koden överförs samtidigt språkinställningen för telefonen. QRpedia använder Wikipedias API för att avgöra om det finns en version av den valda Wikipedia-artikeln på det språk telefonen använder, och i så fall visar den rätt språk- och mobil-version. Om det inte finns någon artikel ännu på det valda språket kommer QR-koden att visa den mest relevanta artikeln i stället.

QR-pedia används redan i flera museer runt om i världen, i utställningar på plats i museet, i Riksarkivet i Storbritannien, på permanenta skyltar av viktiga objekt vid The Childrens Museum i Indianapolis och i en större vandringsutställning om konstnären Mirós arbete producerad av bland annat Fundació Joan Miró i Barcelona.

För att generera egna QRpedia koder besök http://qrpedia.org/
och klistra in webbadressen till en Wikipedia-artikel i rutan.

Den fritt licensierade källkoden finns på http://code.google.com/p/qrwp/

Läs hela artikeln om QR-pedia: http://blog.wikimedia.org/2011/09/28/qr-codes-wikipedia/

QR-koder

Som utlovats kommer några blogginlägg med fördjupning i några av konferensens, Museums and the Web, ämnesområden. Jag fick en fråga på Twitter från Per Falk om att skriva om QR-koder, så det blir första ämnet.

QR-koder är en slags grafiska streckkoder som man läser av med mobiltelefoner. Man måste ladda ner en läsare till sin telefon, en s.k. ”app”, rikta telefonens kamera mot koden och när läsaren uppfattat koden öppnas en webbadress (ofta en hemsida eller till exempel en film på Youtube). För att det ska fungera måste man förstås vara uppkopplad med sin telefon till internet.

Det finns många användningsområden för QR-koder. Just nu syns de allt mer i tryckta annonser, i tidningar och i affischer på reklamtavlor. Än så länge är koderna nya, och skapar nyfikenhet i sig, och hemsidorna de länkar till ger kanske därför mest en stunds förnöjelse snarare än fördjupad kunskap och information.

I museibranschen utforskar man QR-koder, och ett användningsområde är att till exempel i multitouch-utställningar, tryckkänsliga liggande skärmar, lägga in QR-koder för att ge fördjupad information. Ett exempel som visats här på konferensen, är hur man kan länka direkt till Wikipedia-artiklar från en digital utställning.

Ytterligare användningsområden är att i databaser med samlingar av föremål och fotografier, automatiskt generera QR-koder som kan användas i till exempel fysiska utställningar för att ge fördjupad information.

QR-koder används alltså både i tryckta alster och på skärmar, i digitala produktioner. Poängen med att ha just QR-koder är att besökaren/användaren kan spara intressant information direkt i sin egen mobil, till skillnad från om man bara klickar på en länk och förflyttas från en hemsida till en annan.

QR-kod på en busskur i PhiladelphiaQR-kod på en busskur i Philadelphia — QR-kod på en busskur i Philadelphia

Att använda QR-koder kräver förstås eftertanke. Det är endast en del av befolkningen som har telefoner som kan avläsa koderna. Samtidigt öppnar den mobila tekniken och QR-koderna för en ny slags interaktivitet, där museer kan ta steget utanför det fysiska rummet, institutionsbyggnaden, och finnas ute i samhället. Ett spännande exempel på hur QR-koder kan användas är projektet om Pariskommunen 1871, där berättelser väcks till liv direkt i den miljö där de ägde rum.

Ett bra sätt att bekanta sig med koderna och deras användningsområden är att generera egna, vilket man gör enkelt på webben. QR-koder är ett område att hålla ögonen på och vi kommer garanterat att under året få se innovativa exempel på användning av koderna i kulturarvssektorn.

Länkar

QR-kod generator: http://qrcode.kaywa.com/
Om QR-koder på Wikipedia (engelska): http://en.wikipedia.org/wiki/QR_code