Samverkan med Wikimedia Sverige: Utvärdering av pilotprojekt

Hösten 2010 bestämde sig Nordiska museet för att samverka med Wikimedia Sverige genom att publicera drygt 1 000 bilder ur samlingarna på webbplatsen Wikimedia Commons. Wikimedia Commons är systersajt till Wikipedia, och förser Wikipedias artiklar med media (bilder, film osv).

Att samverka med ideella föreningar, som Wikimedia Sverige är, är en viktig och nyttig erfarenhet för en kulturarvsinstitution. Vi har båda haft utbyte av samarbetet, och från museets sida finns nu en kortare rapport: Utvärdering pilotprojektet Wikimedia.

Resultatet är att vi gärna vill fortsätta samarbeta med Wikimedia Sverige. Det finns en mängd olika samverkansformer som vi nu tittar närmare på. Under tiden håller vi kontakten, härom veckan ägde till exempel en Wiki-träff rum på museet, en öppen träff där man kan träffa medlemmar i Wikimedia Sverige och diskutera frågor som rör Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vad som händer inom det så kallade GLAM-Wiki-området, Wikimedias samverkan med gallerier, bibliotek, arkiv och museer, såväl nationellt som internationellt, är av intresse för den svenska kulturarvssektorn, och därför också något vi bevakar från Nya medier här på Nordiska museet.

Här kan du ta del av Nordiska museets bilder på Wikimedia Commons >>

Kom träffa Wikimedia Sverige på Nordiska museet

Den 19 oktober finns möjlighet att träffa Wikimedia Sverige. De arrangerar en av sina månatliga informella träffar i Fatburen, kl. 18.00 till 19.45.

Wikiträffarna syftar till att Wikimedia Sverige träffar sina medlemmar och andra intresserade för att diskutera Wikimedia Commons och Wikipedia i Sverige.  Träffarna är öppna för vem som helst att delta i.

Nu finns chansen att särskilt prata museifrågor och Wikipedia. Till exempel hur museer kan bidra till Wikipedias innehåll, vad det innebär att leverera bildmaterial till Wikimedia Commons, hur vi kan använda den nya tjänsten QR-pedia (automatiskt genererade QR-koder som leder till en för användaren rätt språkversion av artikel i Wikipedia).

Du kan förstås också ställa frågor om hur du själv skriver i eller ändrar i artiklar på Wikipedia, eller hur man laddar upp en bild. Arrangemanget är kostnadsfritt (Nordiska museet har alltid gratis inträde efter 17.00 på onsdagar).

Välkommen!

För mer information om träffen, kontakta: kajsa.hartig@nordiskamuseet.se

Digitala medier i skolans historieundervisning

I helgen pågick De Svenska Historiedagarna www.dsh.se , den årliga mötesplatsen om utvecklingen inom ämnet, för historieforskare, historielärare, kulturarvsarbetare och intresserad allmänhet. Jag var där och besökte flera seminarier med stor relevans för hur museerna kan öka kontakten med skolor via digitala medier. Ett seminarium hade rubriken Den digitala historieläraren.

Vi som deltog fick en bred presentation av olika slags digitala resurser som står till buds för IT i historieundervisningen, och att forskning om inlärning ger starkt positivt stöd till digitala läromedel, samt att digitala lösningar inte kan ersätta det mänskliga mötet eller läraren – snarare tvärtom. Unga elever är snabbare och mer självklara än vuxna i sitt användande av webben och datorer, men de är också mer oerfarna och behöver vägledning i att tänka källkritiskt samt att inte nöja sig med den första google-träffen.

IT i historieundervisningen kan användas på flera sätt, eller kanske snarare med flera olika utgångspunkter. Under seminariet fokuserades på IT som verktyg för att genomföra lärarledd undervisning, IT som verktyg för elevernas lärande enskilt och i grupp, samt IT som utgångspunkt för reflekterande samtal.

Det framhölls att det är helt upp till läraren att välja bland de digitala möjligheter som finns, beroende på vilka syften man har med undervisningen. Precis som lärare alltid gjort med analoga läromedel. Den som vill öka kunskapen hos skolelever via digitala medier, måste först definiera målet för sin pedagogiska verksamhet och vad elevernas behov är. Det finns givetvis även problem att förhålla sig till, såsom historiebruk och datortillgång.

Seminariet inleddes med en retorisk och relevant fråga: ”Varför måste historielärare hålla på med IT i undervisningen? Räcker det inte att dataläraren eller samhällskunskapsläraren gör det?”

Föreläsare under seminariet var Ulf Jämterud, som är historielärare, lärarutbildare och författare till boken Digital kompetens i undervisningen http://digitalkompetens.nu/ . Han besvarade frågorna med två tunga skäl. Det första skälet är tvingande, det andra är motiverande genom de möjligheter som det öppnar:

  1. Det är fastslaget som det offentliga samhällets och hela skolans uppdrag att ge medborgarna digital kompetens, enligt en rad styrdokument från EU-nivå ända till den svenska skolans nya mål för historieämnet.
  2. IT i historieundervisningen kan berika undervisningen och förbättra den. Detta sker genom att IT bevisligen kan höja elevernas motivation och öka känslan av relevans, öka elevernas kreativitet och förståelse, samt ge möjlighet till såväl samarbetsinlärning som individanpassning.

Följande länkar är ett axplock från de många exempel som gavs på digitala resurser att användas i historieundervisningen:

Webbsökning efter fakta

http://www.svenskhistoria.se/

http://www.lankskafferiet.org/v2/cgi-bin/subjects.cgi?node=7

http://kollakallan.skolverket.se/

 Jämförelse av kartor

http://www.mapsofwar.com/ind/history-of-religion.html

http://stockholmskallan.se/Jamfor-kartor/

http://www.davidrumsey.com/luna/servlet/detail/RUMSEY~8~1~216394~5502659:Mappa-Generalis-Totius-Imperii-Russ?trs=47&sort=Pub_List_No_InitialSort%2CPub_Date%2CPub_List_No%2CSeries_No&qvq=q%3A5825.000%3Bsort%3APub_List_No_InitialSort%2CPub_Date%2CPub_List_No%2CSeries_No%3Blc%3ARUMSEY%7E8%7E1&mi=6

Tidsaxlar

http://www.dipity.com/

http://www.youtube.com/watch?v=BPt8ElTQMIg

Strömmande video

http://urplay.se/keywords/Historia

www.havefunwithhistory.com

http://topdocumentary.tv/category/history/

Mobilt lärande

http://www.walkingthroughtime.co.uk/ Detta exempel från Storbritannien, ännu i sin linda i Sverige, testas på några svenska skolor i samarbete med utvecklare och universitet.

Datorspel

http://www.globalconflicts.se/

http://www.civilization.com/

http://www.youtube.com/watch?v=Mk5EZ7w_vQ4&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=XG_yeeCILsw

Omfattande forskning, bland annat flera svenska avhandlingar, visar att datorspel kan främja lärande. Detta eftersom de erbjuder konkreta upplevelser och erfarenheter, spelen kan simulera verkligheten och därmed ge eleverna större inblick i det förflutna, de kan visualisera abstrakta processer, och de kan uppmuntra inlevelse.

Jag tyckte det sista om datorspel lät särskilt intressant, eftersom detta ju är samma lärandefrämjande fördelar som ett museum kan erbjuda om det har pedagogiskt genomtänkta presentationer.

Test av tävling och sociala medier som kommunikationsmetod

 

Tavla i Nordiska museets samling, av okänd 1770. Foto Mats Landin, Nordiska museet.
Vad kallas drycken? Tavla i Nordiska museets samling, av okänd 1770. Foto Mats Landin, Nordiska museet.

Nordiska museet genomför en tävling för historieintresserade på webben och via sociala medier (främst Facebook) 10 oktober – 30 november 2011, Tävla om tavla  http://nordiskamuseet.polldaddy.com/s/taveltävling-på-nordiska-museet-3 . Tävlingen är baserad på bildfrågor. Nordiska museet äger cirka 10 000 tavlor av olika slag. Vi har valt ut 10 av dem till en visuell och förhoppningsvis lagom klurig tävling.

Att utforma en tävling och sprida den via sociala medier är för museet ett nytt sätt att skapa interaktion med besökare, samt nå besökare med information om Nordiska museet och om en specifik samling hos Nordiska museet. Därför är urvalet av tavlor gjort för att spegla bredden i såväl Nordiska museets tavelsamling som i Nordiska museets ämnesområden. Tävlingsfrågorna är utformade för att ge associationer till kulturhistoria brett sett, snarare än konsthistoria, eftersom Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum. Vi vill testa vad resultatet blir av denna metod.

Nordiska museet tillgängliggör sedan några år allt fler samlingar på http://digitaltmuseum.se/ , i samarbete med en rad andra institutioner. Ett ytterligare syfte med Tävla om tavla är att få fler historieintresserade att upptäcka DigitaltMuseum och pröva att göra sökningar på sajten. I tävlingen finns länkning till DigitaltMuseum, och tips om att svaren på flera frågor går att hitta där.

Kärlekslås och QR-kod mitt på Västerbron

Kärlekslås på Västerbron. Foto: Mats Landin, 2011.
Kärlekslås med beskrivande QR-kod på Västerbron. Foto: Mats Landin, 2011. CC-BY-NC

QR-koder fungerar utmärkt för att förmedla fördjupad kunskap i stadsmiljöer.

Nordiska museets fotograf Mats Landin har nyligen dokumenterat kärlekslås på Västerbron i Stockholm. Kärlekslås är ett sätt för par att manifestera evig kärlek, man graverar namn eller initialer på låsen och fäster dem vid en bro, och slänger sedan nyckeln i vattnet.

Just här på broräcket på Västerbron har någon dessutom placerat en QR-kod  som leder till Wikipediaartikeln om fenomenet. Enkelt för den som har en smartphone att skanna koden och lära sig mer om den växande mängden hänglås.

Tillägg: Just denna QR-kod är genererad via QR-pedia (se kommentar till detta inlägg).

Läs artiklar på Wikipedia i rätt språkversion direkt i mobilen

Jimmy Wales scans the QRpedia code for the w:Broad Ripple Park Carousel in The Children’s Museum of Indianapolis on September 13, 2011.
Jimmy Wales scans the QRpedia code for the w:Broad Ripple Park Carousel in The Children’s Museum of Indianapolis on September 13, 2011. Foto: Ann Schertz, CC-BY.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om QR-koder och idag blir det ett inlägg om både QR-koder och Wikipedia, en intressant kombination.

Fortfarande är de fyrkantiga ”streckkoderna” en ganska ny företeelse (för allmänheten), samtidigt som många företag och organisationer hunnit långt i användningen av dem. Andra har inte ens hunnit reflektera över hur de kan användas i den egna verksamheten och framförallt är det så att en majoritet av slutanvändarna, konsumenterna, inte känner till hur de fungerar. Det krävs dessutom en smartphone för att skanna koderna, vilket förstås många inte heller har. Meningarna går alltså isär om huruvida de är värda att satsa på.

En av de stora fördelarna med QR-koder är att de möjliggör kommunikation av digitalt innehåll i analoga miljöer. För kulturarvsinstitutioner med uppgift att förmedla kulturarvsdata, finns därför stora möjligheter med att använda koderna.

En mycket stor aktör som också börjat nyttja QR-koder är Wikipedia, som nu lanserar QRpedia.

Nedan följer en text (översatt och förkortad) om QRpedia från engelskspråkiga Wikimedia Foundation.

Läs om Nordiska museet på Wikipedia.Introduktion till QRpedia.

QR-koder – streckkoder för internet – har funnits i decennier och tekniken används nu alltmer, i allt från gatureklam till etiketter för utställda museiföremål . QRpedia tar konceptet ett steg längre för att möjliggöra att genom en enda QR-kod skicka dig till den mobila version av en Wikipedia-artikel på ditt eget språk.

När man skannar QR-koden överförs samtidigt språkinställningen för telefonen. QRpedia använder Wikipedias API för att avgöra om det finns en version av den valda Wikipedia-artikeln på det språk telefonen använder, och i så fall visar den rätt språk- och mobil-version. Om det inte finns någon artikel ännu på det valda språket kommer QR-koden att visa den mest relevanta artikeln i stället.

QR-pedia används redan i flera museer runt om i världen, i utställningar på plats i museet, i Riksarkivet i Storbritannien, på permanenta skyltar av viktiga objekt vid The Childrens Museum i Indianapolis och i en större vandringsutställning om konstnären Mirós arbete producerad av bland annat Fundació Joan Miró i Barcelona.

För att generera egna QRpedia koder besök http://qrpedia.org/
och klistra in webbadressen till en Wikipedia-artikel i rutan.

Den fritt licensierade källkoden finns på http://code.google.com/p/qrwp/

Läs hela artikeln om QR-pedia: http://blog.wikimedia.org/2011/09/28/qr-codes-wikipedia/

Vi experimenterar

Test av AR-droner. Foto: Kajsa Hartig.Ett sätt att utforska möjligheterna med ny teknik är att experimentera. Igår fick jag möjlighet att provflyga s.k. AR-droner i museets stora hall. Det var Björn Falkevik och Petter Karlsson från socialvideo.se, som kom förbi och lånade ut sina ”leksaker”.

Det är i första hand leksaker, med fyra propellrar ”quadrocopters”, som fjärrstyrs genom appar i iPad. De har två inbyggda kameror av mycket enkelt slag. Den som styr ser alltså hela flygturen i sin iPad.

Se film när Björn och Petter testflyger:

Det finns olika appar för att flyga med AR-droner. Man kan till exempel bara flyga omkring om man vill, man kan filma eller man kan flyga runt och ”skjuta” på andra (kräver förstås minst två droner).

När man skjuter på varandra använder man en app som markerar när motspelaren är i fokus. Genom att skaka iPaden skjuter man (men inte på riktigt förstås). Den dron som blir träffad svajar till i luften. Apparna räknar poäng och den som skjutit ner den andre flest gånger vinner.

Det finns intressanta användningsområden för dronerna. Man kan fästa bättre kameror på dem, och spela in flygturer. Min största behållning var inte att flyga runt i stora hallen, även om det är fantastiskt roligt. Istället var mitt största intryck alla de besökare som stannade, länge, och tittade på AR-dronerna. Barn drogs som magneter till dem. Vuxna kom fram och frågade, och fotograferade. En besökare fick också provflyga. Detta en timme innan stängningsdags en vanlig torsdagkväll.

Kommentar: Ar-dronerna kostar cirka 3 500 kronor styck. De kräver en iPad, och helst några extra batterier (man kan flyga i tio minuter med ett batteri).

Fototävling i september: Wiki Loves Monuments

Varnhems klosterkyrka 2768
Ett av de första bidragen i tävlingen Wiki Loves Monuments 2011. Foto: Användare "Achid". CC-BY-SA.

Wiki Loves Monuments är en europeisk fototävling som pågår under september parallellt i ett tiotal länder, med temat europeiska minnesmärken. Tävlingen arrangeras av Wikimedia Sverige tillsammans med Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet.

Tävlingen har inspirerats av det framgångsrika pilotprojektet i Nederländerna 2010 som gav upphov till fler än 12 500 nya och fritt licensierade bilder som kan användas i Wikipedia och av vem som helst.

Tävlingskategorierna omfattar kulturminnesmärkta byggnader, kyrkor, k-märkta fartyg och fornminnen:

  • Byggnader: exempelvis slott, kyrkor, museer, annan kulturhistoriskt intressant bebyggelse (som industri, bostäder, kontor, stationer)
  • Fornminnen: fornminnen som finns i Fornminnesdatabasen
  • Övriga minnesmärken: exempelvis offentlig konst och k-märkta fartyg.

Uppgiften i tävlingen är att fotografera minnesmärkerna och ladda upp bilder till Wikimedia Commons, den fria bilddatabasen där alla bilder som Wikipedia (och vem som helst som vill) använder finns. Fotografierna ska märkas med Creative Commons licenser.

Nordiska museet äger och förvaltar en rad olika byggnadstyper, från slott och gårdar till smedjor, bagarstugor, stall och torp. Kom och låt dig inspireras av våra byggnader och delta i tävlingen Wiki Loves Monuments.

Se alla uppladdade bilder på Wikimedia Commons här.

Föreläsning med Johan Ronnestam

Idag, den 1/9 kl. 09.00 till 10.00, föreläser Johan Ronnestam för Nordiska museets personal. Vår styresman, Christina Mattsson tog innan sommaren initiativ till att bjuda in honom för att inspirera, som ett led i museets satsning på Nya medier. Vi livesänder föredraget dels för att nå vår personal på Julita gård, men också för att dela med oss av föreläsningen till kollegor och andra intresserade.

Johan Ronnestam föreläste på Nordiska museet redan i maj, vid seminariet Digital kommunikation & kulturarv.

Välkomna att ta del av dagens föreläsning här på bloggen!

Följ oss på Twitter genom taggen #kulturwebb.