Planering av ett pilotprojekt – mobilguider och museer

Att förmedla innehåll via mobila gränssnitt är ett måste för museer idag. Allt fler tar del av webben via surfplattor och mobiltelefoner.

Här på Nordiska museet planerar vi just nu en mobilanpassad webbplats. Samtidigt undersöker vi möjligheterna med mobilverktyget Kulturpunkt, som jag skrev i mitt föregående inlägg här på bloggen. Vi ska genomföra några pilotstudier med Kulturpunkt, som ska utvärderas för att vi sedan ska kunna integrera verktyget i vår verksamhet.

Här kommer några sammanfattande tankar kring vårt arbete så långt.

Avgränsningar

Nordiska museet. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY.
I Nordiska museet finns fri tillgång till WiFi, vilket möjliggör mobilguider som kräver uppkoppling. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY.

Det är som i alla digitala projekt viktigt att definiera avgränsningar och förutsättningar. I vårt fall och i detta projekt kunde vi särskilt lista följande faktorer som avgörande:

  • Mål för verksamheten: Vad vill Nordiska museet med sin verksamhet? Vilket är vårt övergripande uppdrag?
  • Mål för pilotstudien: Vad är syftet, vad vill vi uppnå? Hur definierar vi framgång?
  • Pilotens avgränsningar: Hur mycket tid har vi på oss? Vilka resurser har vi till vårt förfogande?
  • Projektgrupp: Har projektdeltagarna erfarenhet av att producera innehåll för webben och för mobila gränssnitt?
  • Verktygets begränsningar: Vi har ett färdigt verktyg att förhålla oss till, vilka begränsningar har det? Kulturpunkt är en webbaserad app, som hämtar allt innehåll från en server. Det betyder att internetuppkoppling behövs. Vidare har det en fast layout som innehållet måste anpassas till – vilket har stora fördelar och till viss del nackdelar.
  • Formatet: Vad kan man egentligen förmedla via en mobiltelefon? Hur förhåller sig användarna till sina egna mobiltelefoner? Har de smartphones och känner de till hur de används? Kan de skanna QR-koder?
  • Omvärldsbevakning: Hur har andra gjort? Finns erfarenheter att hämta från andra projekt?
  • Tillgång till internet/3G: För turister är 3G inte ett alternativ eftersom det blir allt för kostsamt. Men även för svenska mobilabonnemang kan det t.ex. finnas begränsningar i hur mycket man får surfa. Finns god täckning för 3G? Finns behov av WiFi? Går det att ordna?
  • Lokaler/miljö: Hur ser den fysiska miljön ut i vilken guiden ska användas? Är den tillgänglig? Finns hinder att ta hänsyn till? Är det utomhus i solsken/skugga?
  • Publiken: Kan vi tillräckligt mycket om publiken? Om inte hur tar vi reda på mer? Vilken publik kan vi nå på den fysiska platsen? Vilken publik vill vi nå? Kommer publiken i grupp eller själva? Har de barn med sig? Hur rör de sig i den fysiska miljön?
  • Innehåll: Finns bilder digitaliserade? Finns texter skrivna? Hur mycket redaktionellt arbete krävs?
  • Upphovsrätt: Kan vi dela materialet fritt? Finns material som är skyddat av upphovsrätt?
  • Upplevelsen: Vi vill absolut koppla guiden till en fysisk upplevelse, som förstärks av guiden, därför är detta en av de avgörande punkterna. Vilken upplevelse är möjlig att ge under rådande förutsättningar, med befintligt verktyg och innehåll? Hur ser den fysiska upplevelsen ut, är den lång eller kort?
  • Marknadsföring: Har vi avsatt resurser för marknadsföring? Behöver vi annonsera? Trycka nya skyltar? Kan personalen bidra till att supporta och marknadsföra mobilguiden? I vilka andra kanaler ska vi marknadsföra guiden? Kan vi ge ”teasers” exempelvis via hemsidan?
  • Utvärdering: Hur ska vi utvärdera pilotprojektet? Kan vi använda Google Analytics? Bör vi komplettera med intervjuer och deltagande observation? Digitala enkäter? När övergår pilotstudien i skarp mobilguide?

Mängden information man måste ha innan ett mobilappsprojekt ens kan börja planeras är ganska omfattande. Men gör man det ordentligt från början blir efterföljande projekt både kostnadseffektiva och förhoppningsvis även framgångsrika ur publikhänseende.

För vår del har ovanstående analys lett till att vi fokuserat om, från mobilguider utomhus till inomhus. Främst på grund av behovet av WiFi, där vi behöver mer tid på oss för att utreda tekniska behov.

Analysen har också lett till att en ursprunglig idé som tidigt lades åt sidan, åter är i fokus eftersom fördelarna visade sig vara större än nackdelarna.

Med andra ord, ju mer vi har på fötterna för att fatta beslut om arbetet med mobilguiderna, desto större möjlighet har vi att träffa rätt från början. Ett huvudsyfte med vår pilotstudie är att få tillräckligt många att använda guiden för att vi ska kunna utvärdera med faktisk användarstatistik. Därefter sätter vi oss ner igen och diskuterar nästa steg i arbetet med Kulturpunkt.

Kommentar: Börjar man från noll, dvs inte har något färdigt verktyg att förhålla sig till finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till, exempelvis om man ska bygga en webbapp vs en s.k. native app.

Mobilguider och QR-koder

Kulturpunkt testas på dator. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY.
Verktyget Kulturpunkt testas på dator. Foto: Kajsa Hartig, CC-BY.

Just nu pågår ett pilotprojekt på Nordiska museet där vi testar ett verktyg för mobilguider. Det är norska Kultur-IT (som också utvecklar museidatabasen Primus) som står bakom verktyget Kulturpunkt. Tjänsten är under tidig utveckling och i högsta grad en betaversion.

Nordiska museet är ett av tre svenska museer som deltar i betatestningen, de övriga två är Statens Maritima Museer och Arkitekturmuseet. Alla tre institutioner ingår som samarbetspartners till Kultur-IT, tillsammans med en rad norska museer.

Kulturpunkt, betatest.
Kulturpunkt, betatest.

Tanken är att vi genom tester och utvärdering ska kunna utveckla ett fullfjädrat verktyg som blir öppet för andra institutioner att använda. Kultur-IT står alltså för den tekniska utvecklingen och de deltagande museerna bidrar med kunskap om användningsområden, användarvänlighet och möjlig integration i museiverksamheterna.

Nordiska museet arbetar som sagt just nu med ett pilotprojekt, där vi skapar mobilguider om dels en person, Årstafrun, och dels en byggnad, Lusthusporten. Guiderna ska nås via QR-koder på skyltar, men också i förlängningen gå att nå till exempel via vår hemsida.

I arbetet ingår genomlysning av verktyget och dess användningsområden, intervjuer med en fokusgrupp, innehållsproduktion och skarpa tester i och i anslutning till museet.

Följ oss här på bloggen i arbetet med att bygga innehållet och testa mobilguiderna.

 

 

Fria bilder till besökare via Nordiska museets första QR-kod

I Nordiska museets nyss öppnade, omarbetade Strindbergsutställning, visas de fotografier museet äger som är tagna av Strindberg själv.

Vi har valt att producera ett digitalt bildspel, i ganska stora skärmar och med åkningar in i bilderna. På så sätt kan våra besökare se bilderna på ett nytt och annorlunda sätt än tidigare. Många förundras över detaljerna: -Aha, Strindberg håller en pipa i handen!?…-Titta på blicken, hans blick…-Vad är det de har på sig?

Vi berättar samtidigt för våra besökare att museet gjort Strindbergs bilder tillgängliga och användbara för alla, genom att publicera dem på Wikimedia Commons. Man kan direkt i utställningen gå till sajten och bokmärka den, genom de QR-koder vi placerat invid respektive bildspels-skärm. Besökare med QR-läsare i sin mobil som scannar koderna kommer till http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_from_Nordiska_museet 

Sven Rentzhog har skrivit om Nordiska museets samarbete med Wikimedia Sverige i tidigare inlägg här i bloggen http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2010/11/nordiska-museet-har-inlett-ett-samarbete-med-wikipedia/

Trots att min kollega Kajsa här på bloggen flera gånger har skrivit om QR-koder och möjligheterna de ger ( http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/04/qr-koder/ , http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/09/wikipedia-och-qr-koder/ , http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/09/atbar-qr-kod/ , http://nyamedier.blogg.nordiskamuseet.se/2011/10/karlekslas-och-qr-kod-mitt-pa-vasterbron/ ), så är detta första gången vi själva använder dem i en utställning.

En anledning till att det dröjt är att vi börjat diskutera hur bra koderna egentligen är. Under senaste månaderna har nya rön dykt upp där nyttan med QR-koder ifrågasätts, till exempel här http://www.imediaconnection.com/content/30267.asp. Vi vill ändå gärna pröva, för att kunna utvärdera och lära oss själva. Fortfarande ser vi en stor potential för kulturarvsinformation via QR-koder.  Det vi måste lyckas med är att integrera dem på ett tydligt sätt i de presentationer vi gör. Och i den här utställningen tycker vi koderna är helt rätt, för vi är övertygade om att Strindberg själv skulle älskat att använda ny teknik och att finnas distribuerad på webben.

Kom träffa Wikimedia Sverige på Nordiska museet

Den 19 oktober finns möjlighet att träffa Wikimedia Sverige. De arrangerar en av sina månatliga informella träffar i Fatburen, kl. 18.00 till 19.45.

Wikiträffarna syftar till att Wikimedia Sverige träffar sina medlemmar och andra intresserade för att diskutera Wikimedia Commons och Wikipedia i Sverige.  Träffarna är öppna för vem som helst att delta i.

Nu finns chansen att särskilt prata museifrågor och Wikipedia. Till exempel hur museer kan bidra till Wikipedias innehåll, vad det innebär att leverera bildmaterial till Wikimedia Commons, hur vi kan använda den nya tjänsten QR-pedia (automatiskt genererade QR-koder som leder till en för användaren rätt språkversion av artikel i Wikipedia).

Du kan förstås också ställa frågor om hur du själv skriver i eller ändrar i artiklar på Wikipedia, eller hur man laddar upp en bild. Arrangemanget är kostnadsfritt (Nordiska museet har alltid gratis inträde efter 17.00 på onsdagar).

Välkommen!

För mer information om träffen, kontakta: kajsa.hartig@nordiskamuseet.se

Kärlekslås och QR-kod mitt på Västerbron

Kärlekslås på Västerbron. Foto: Mats Landin, 2011.
Kärlekslås med beskrivande QR-kod på Västerbron. Foto: Mats Landin, 2011. CC-BY-NC

QR-koder fungerar utmärkt för att förmedla fördjupad kunskap i stadsmiljöer.

Nordiska museets fotograf Mats Landin har nyligen dokumenterat kärlekslås på Västerbron i Stockholm. Kärlekslås är ett sätt för par att manifestera evig kärlek, man graverar namn eller initialer på låsen och fäster dem vid en bro, och slänger sedan nyckeln i vattnet.

Just här på broräcket på Västerbron har någon dessutom placerat en QR-kod  som leder till Wikipediaartikeln om fenomenet. Enkelt för den som har en smartphone att skanna koden och lära sig mer om den växande mängden hänglås.

Tillägg: Just denna QR-kod är genererad via QR-pedia (se kommentar till detta inlägg).

Läs artiklar på Wikipedia i rätt språkversion direkt i mobilen

Jimmy Wales scans the QRpedia code for the w:Broad Ripple Park Carousel in The Children’s Museum of Indianapolis on September 13, 2011.
Jimmy Wales scans the QRpedia code for the w:Broad Ripple Park Carousel in The Children’s Museum of Indianapolis on September 13, 2011. Foto: Ann Schertz, CC-BY.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om QR-koder och idag blir det ett inlägg om både QR-koder och Wikipedia, en intressant kombination.

Fortfarande är de fyrkantiga ”streckkoderna” en ganska ny företeelse (för allmänheten), samtidigt som många företag och organisationer hunnit långt i användningen av dem. Andra har inte ens hunnit reflektera över hur de kan användas i den egna verksamheten och framförallt är det så att en majoritet av slutanvändarna, konsumenterna, inte känner till hur de fungerar. Det krävs dessutom en smartphone för att skanna koderna, vilket förstås många inte heller har. Meningarna går alltså isär om huruvida de är värda att satsa på.

En av de stora fördelarna med QR-koder är att de möjliggör kommunikation av digitalt innehåll i analoga miljöer. För kulturarvsinstitutioner med uppgift att förmedla kulturarvsdata, finns därför stora möjligheter med att använda koderna.

En mycket stor aktör som också börjat nyttja QR-koder är Wikipedia, som nu lanserar QRpedia.

Nedan följer en text (översatt och förkortad) om QRpedia från engelskspråkiga Wikimedia Foundation.

Läs om Nordiska museet på Wikipedia.Introduktion till QRpedia.

QR-koder – streckkoder för internet – har funnits i decennier och tekniken används nu alltmer, i allt från gatureklam till etiketter för utställda museiföremål . QRpedia tar konceptet ett steg längre för att möjliggöra att genom en enda QR-kod skicka dig till den mobila version av en Wikipedia-artikel på ditt eget språk.

När man skannar QR-koden överförs samtidigt språkinställningen för telefonen. QRpedia använder Wikipedias API för att avgöra om det finns en version av den valda Wikipedia-artikeln på det språk telefonen använder, och i så fall visar den rätt språk- och mobil-version. Om det inte finns någon artikel ännu på det valda språket kommer QR-koden att visa den mest relevanta artikeln i stället.

QR-pedia används redan i flera museer runt om i världen, i utställningar på plats i museet, i Riksarkivet i Storbritannien, på permanenta skyltar av viktiga objekt vid The Childrens Museum i Indianapolis och i en större vandringsutställning om konstnären Mirós arbete producerad av bland annat Fundació Joan Miró i Barcelona.

För att generera egna QRpedia koder besök http://qrpedia.org/
och klistra in webbadressen till en Wikipedia-artikel i rutan.

Den fritt licensierade källkoden finns på http://code.google.com/p/qrwp/

Läs hela artikeln om QR-pedia: http://blog.wikimedia.org/2011/09/28/qr-codes-wikipedia/