Framtidsfrågor på Nordiska museet

Storytelling med video

Video producerad av Powerhouse Museum, Sydney. — Video om konstnären Mavis Warrngilna Ganambarr, av Powerhouse Museum, Sydney.

Ett museum som satsar på storytelling och video i sin verksamhet är Powerhouse Museum i Sydney. Här har de i samband med utställningen Love Lace gjort en minidokumentär om konstnären Mavis Warrngilna Ganambarr. Videon har också publicerats på Youtube för att nå en så bred publik som möjligt.

Video är ett kraftfullt medium som kan användas dels i utställningar och dels i webbsatsningar. Video kan användas som en del av den kollektiva utställningsupplevelsen men också som ett sätt att enskilt fördjupa sig till exempel genom QR-koder i montrar och vid föremål.

Ett exempel på hur video kan användas i utställningar, tätt integrerat med webbupplevelsen, är Tates webbplats om den kinesiske konstnären Ai Wei Wei, där besökarna via video kunde ställa frågor till konstnären. Webbplatsen vann kategorin Sociala medier i tävlingen Best of the Web Awards 2011, vid konferensen Museums and the web i Philadelphia, USA.

Ny norsk rapport: Fri tilgang til foto på nett

Idag fick vi så möjligheten att läsa den sedan länge emotsedda rapporten Fri tilgang til foto på nett, som producerats av Norsk folkemuseum och Maihaugen med stöd av Norsk kulturråd.

Genom ett inlägg på den svenska nätverkssajten Mötesplats museer finns den tillgänglig att ladda ner som Pdf. Den kommer i tryckt form efter sommaren.

Det är en omfattande rapport som är resultatet av projektet med samma namn. Ett huvudmål för projektet har varit att finna vägar att publicera högupplösta fotografier ur museisamlingarna på webben, för icke kommersiell användning. Till hjälp har man i projektet haft advokat Andreas Galtung.

Rapporten är omfattande och jag kommer att dela upp mina reflektioner av den i flera blogginlägg.

I rapportens inledning specificeras de juridiska frågeställningarna som många museer berörs av när det gäller att tillgängliggöra fotografiska samlingar på webben. Frågor som ställs är bland annat:

Vilka begränsningar finns för publicering av högupplösta fotografier på webben, för icke kommersiell användning.
Hur ska fri tillgång till bildmaterialet bli verklighet?
Kan man använda sig av Creative Commons-licenser?

Lagstiftningen i Norge är lik den svenska. Några skillnader finns, bland annat skiljer sig skyddstiden för fotografisk bild.

Utan att ha läst hela rapporten är den dock väldigt intressant och redan en bit in i publikationen fastslås ett viktigt ställningstagande. Avfotograferade tavlor skyddas inte av ny upphovsrätt, likaså skyddas inte heller reprofotograferade fotografier. Advokat Andreas Galtung refererar här dessutom till ett svenskt rättsfall där man fastslagit att reprofilm och offsettplåtar inte har upphovsrätt. Han ger visserligen brasklappen att detta inte är prövat rättsligt men avslutar avsnittet med att förtydliga:

”Et digitalt bilde av et Van Gogh maleri en finner på nettet, vil en kunne bruke i en publikasjon dersom en ønsker det.”

Mer om rapporten (som alltså går att finna här) i kommande inlägg.

Halvårsavstämning för Nya medier

Så här mitt i sommaren är det läge att reflektera över Nordiska museets satsning på Nya medier.

Avdelningen Nya medier består av tre funktioner:

Förmedling och kommunikation
Innehåll och infrastruktur
Teknik och IT-drift.

Vi är just nu fem personer som arbetar här, varav en är avdelningschefen Sven Rentzhog. Avdelningen har tillkommit genom en omprioritering inom museet och personalresurser har tillförts internt. Huvudsaklig uppgift är att driva Nordiska museet framåt på området nya medier, och såväl vara ett stöd för verksamheterna som att bedriva verksamhetsutveckling och genomföra pilotprojekt.

Arbete med nya medier – var börjar man?

Under 2010 tog Sven Rentzhog fram en strategi för hur Nordiska museet i verksamheterna ska arbeta med nya medier, och i den fastställdes tre huvudområden:

Öppenhet, kommunikation och delaktighet
Dynamisk och nyskapande användning
Väl fungerande basinfrastruktur

Precis som andra museer har Nordiska museet en bred verksamhet, bland annat bestående av insamling och dokumentation, förvaltning och utveckling av samlingar och arkiv, utställningar och annan publik verksamhet, forskning och pedagogiskt arbete.

I Nya mediers verksamhetsplan för 2011, som togs fram under det första kvartalet i år, hade vi dels att ta hänsyn till redan pågående och planerade aktiviteter vid museets olika avdelningar och dels till behovet av att flytta fram positionerna inom området genom pilotverksamheter och nysatsningar. Från början har avdelningen Nya medier därför haft ett brett fokus och arbetar både med etablering av verksamhetsstöd och egna utvecklingsprojekt.

Sociala medier

Ett område där museet har behov av att utvecklas är sociala medier, viktiga redskap i arbetet mot öppenhet, kommunikation och delaktighet. Som så många andra hade vi redan börjat använda Facebook, Flickr och Twitter men i relativt liten skala. Gradvis har vi under året samlat trådarna och dels tagit fram riktlinjer för användning av sociala medier och dels förbereder vi nu en mer samlad strategi för hur de ska integreras i verksamheterna.

Handlingsplan för digital kommunikation av museets kunskapsbank

En mer övergripande uppgift, där sociala medier ingår, är att ta fram en handlingsplan för kommunikation av museets kunskapsbank i digitala kanaler. Handlingsplanen tas fram i en pågående process som kräver god förankring i verksamheterna. Det handlar om val av kanaler och metoder, och inte minst om engagemang och insatser från alla avdelningar.

En utmaning är att tidsberäkna insatserna då det handlar om nya arbetsuppgifter. En annan och kanske större utmaning är att hålla samman satsningarna inom ramen för strategi och handlingsplan, och samtidigt bibehålla en personlig och levande kommunikation.

Viktiga erfarenheter får vi genom att sätta igång i pilotverksamheter. Ett sådant exempel är vår Biblioteksblogg som sjösattes i mars. Bloggandet utvärderas efter hand tillsammans med personalen och kunskaperna är värdefulla inför vidareutveckling av bloggen och inför kommande projekt.

Översyn av bildhanteringen vid museet

Som jag berättat om i ett tidigare blogginlägg pågår en översyn av bildhanteringen vid museet. Syftet är att underlätta en dynamisk och nyskapande användning av vår kunskapsbank. I arbetet ingår bland annat att se över villkor för användning av våra bildsamlingar, val av licenser inom Creative Commons licensieringssystem och inte minst att se över vad vi har att förmedla via digitala kanaler (vad finns digitaliserat och tillgängligt?).

…och mycket mer

Förutom ovan nämnda områden tittar vi bland annat närmare på insamling via digitala kanaler i två kommande projekt, där vi samtidigt ser över digital långtidslagring och rutiner för digital arkivering. Vidare arbetar vi med målgruppsanalyser för digitala kanaler, riktade insatser vid avdelningarna (kopplade till respektive verksamheter), digitala produktioner till utställningarna, planering av några större pilotprojekt och det omfattande arbetet med förberedelser av en ny webbplats för museet.

Det är mycket på gång just nu. En hel del arbete återstår innan vi etablerat nya medier i hela verksamheten och vi ställs hela tiden inför nya frågor och utmaningar. Samtidigt fungerar avdelningen som en brygga mellan de olika verksamheterna och pilotprojekten ger viktig kunskap, skapar dialog och väcker nyfikenhet internt.

Redan nu är det tydligt att museets satsning på en avdelning som enbart ägnar sig åt nya medier och verksamhetsutveckling gett en rejäl skjuts åt arbetet med digital kommunikation.

Hack4Europe: Öppen kulturarvsdata i fokus 10-11 juni

Den 10-11 juni genomförs ett s.k. hackathon i Stockholm, på Livrustkammaren, där programmerare och utvecklare får tillgång till den stora kulturarvsdatabasen Europeana. Syftet med arrangemanget är att skapa tillfälle för utforskning av öppen kulturarvsdata, dvs. information som är fri att använda.

Redan nu finns förslag på produkter och tjänster att utveckla under de två dagarna. Här är några exempel:

Mashups av material från Europeana och från Wikipedia
Mobila tjänster inkl. t.ex. Augmented Reality och som använder Geo-lokalisering
Kulturturism: Införande av innehåll från Europeana i exempelvis turistguider
Spel: Använda Europeanainnehåll och/eller API i pedagogiska, historiska spel, etc.
Publikationer: Material till E-böcker/kataloger osv.
Söksidor kopplade till kommersiella tjänster: T.ex. print on demand/reproduktion
Tjänster som uppmuntrar till social delaktighet
Tjänster för funktionshindrade: Tjänster som bygger på innehåll från Europeana där innehållet till exempel kan presenteras genom talsyntes

Som skrevs i föregående blogginlägg av Sven Rentzhog, är långt ifrån allt kulturarvsmaterial digitaliserat och det kommer att ta lång tid att digitalisera allt, om det ens är möjligt.

Samtidigt är det hög tid att utveckla användarvänliga produkter och tjänster som tillgängliggör kulturarvet och som kan skapa nytta i samhället. Hack4Europe är därför ett spännande initiativ som vi får tillfälle att återkomma till.

Läs mer om arrangemanget här: http://hack4europe.se/

Kulturarvet – en potentiell mångmiljardmarknad

Den 11 maj arrangerade DIK tillsammans med Kulturutskottet ett lunchmingel för riksdagsledamöter, näringslivsrepresentanter m.fl. Temat för dagen var på vilket sätt kulturarvsinformationen på nätet bidrar till ekonomisk och social tillväxt. Nordiska museet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Kungliga biblioteket visade och berättade utifrån sina verksamheter.

Jag och Jonas Hedberg från Nordiska museet höll i vår presentation Med Nordiska museet Mot nya medier tillsammans med Wikimedia Sveriges ordförande Jan Ainali. Vi fick mängder av frågor om vår verksamhet och vårt samarbete med Wikimedia Sverige rönte störst intresse. Jonas fick också många frågor om vårt arbete på Digitalt museum och möjligheten för användarna att bidra själva med egen information och kunskap samt den påbörjade publiceringen av vår filmsamling på Youtube.

En fråga som återkom hela tiden i diskussionen var på vilket sätt kulturarvsinformation genererar tillväxt. Vi lyfte fram att Internet bidrar mer till svensk ekonomi är vad byggbranschen och jordbruket gör och att det är informationsinnehållet och dess attraktionskraft som skapar värdet. En stor andel av nätets innehåll utgörs idag av kultur- och kulturarvsinformation och användningen av informationen är omfattande inte minst inom den expansiva turistbranschen och via kommersiellt världsledande sök- och mediadelningstjänster såsom Google, Flickr, Wikimedia Commons, Youtube etc.

Stora delar av de svenska minnesinstitutionernas samlingar är dock ännu inte digitaliserade och bara mindre delar av den digitaliserade informationsmängden är publicerade på de arenor där de stora användargrupperna befinner sig. En uppmaning till politikerna är därför att våga investera mera i digitaliseringen av vårt gemensamma kulturarv och förstärk stödet till minnesinstitutionerna i deras strävan att öppna upp och tillgängliggöra större delar av samlingarna.

Inför inspirationsseminariet 11 maj

Livesändning

Vi kommer att livesända morgondagens seminarium här på bloggen, se sidan Livesändningar. Sändningarna nås också via vår kanal på Bambuser: http://bambuser.com/channel/nordiskamuseet

Twitter

Kommunicera gärna med oss under dagen och twittra om föreläsningarna från föreläsningssalen. Använd taggen #kulturwebb.

CC-licensiering av historiska fotografier, del I

Foto: Kerstin Bernhard, Licens: CC-BY-NC-ND.

Nordiska museets huvudsakliga kanal för förmedling av de omfattande fotografiska samlingarna har hittills varit Digitalt museum, www.digitaltmuseum.se.

Trots våra ambitioner att vara tydliga är det inte helt enkelt alla gånger för våra användare, att veta hur man får använda bilderna. I våra bildsamlingar varierar den upphovsrättsliga statusen, vi har fotografier som våra egna fotografer tagit, vi har fotografier som vi fått donerade och som är upphovsrättsligt fria, och vi har fotografier som fortfarande är skyddade av upphovsrätt och där vi har eller inte har avtal om nyttjanderätten.

Som för många andra kulturarvsinstitutioner skapar denna situation svårigheter i förmedling av fotografi, i synnerhet idag när vi vill nå ut till allt fler med så fritt material som möjligt, via så många kanaler som möjligt.

Våren 2010 fattade Nordiska museet beslut om att genomföra en försöksperiod med publicering av fotografier ur samlingarna på Flickr (www.flickr.com). Det huvudsakliga syftet med försöksperioden, var att undersöka möjliga tillämpningar för Creative Commons-licenser på upphovsrättsligt skyddat material i våra samlingar. Resultatet av försöksperioden redovisas nu i en rapport: Rapport om Flickr och Creative Commons.

Satsningen på Flickr och utredningen om tillämpning av Creative Commons utgör ett första steg i arbetet med att förbättra möjligheterna att sprida så mycket material så fritt som möjligt. Fortfarande har vi flera frågor att ta ställning till, dels hur vi ska kunna släppa material fritt även för kommersiell användning*, dels hur vi ska hantera frågan om verk och bild** och dels hur vi ska hantera frågan om ideell upphovsrätt. ***

Nu påbörjar Nordiska museet en fördjupad översyn av förmedling av de fotografiska samlingarna. Översynen ska resultera i en rapport, färdig i oktober 2011.

Läs vår Flickr-rapport: Rapport om Flickr och Creative Commons.

* Nordiska museet har, som många andra museer, intäkter genom försäljning av fotografier. Att inte längre ta in dessa intäkter kräver ett genomarbetat beslutsunderlag.
** Fotografi har olika verkshöjd beroende på om det är ett fotografiskt verk eller bild, något som skapar svårigheter för den enskilde tjänstemannen i förmedling av de fotografiska samlingarna. Mer om detta i ett kommande blogginlägg.
*** Den ideella upphovsrätten gör att fotografier skyddade av upphovsrätt, menar vi i princip inte kan släppas fria för bearbetning, då risken finns att bilderna ändras på ett sätt som kan vara kränkande för fotografen. Användaren får naturligtvis, enligt upphovsrättslagen, inte göra bearbetningar som kan anses vara kränkande för fotografen, oavsett vilken CC-licens vi väljer. Men vi vill inte bidra till en för användaren oklar situation. Även frågan om ideell upphovsrätt är för den enskilde tjänstemannen ofta svår att hantera i arbetet med att förmedla fotografier.

Om att vara relevant

Föredrag av Kristen Purcell, Pew Research Center, MW2011

Konferensen Museums and the Web, här i Philadelphia har hittills väl uppfyllt förväntningarna på förnyelse och innovation, och bjuder återigen på steg framåt i utvecklingen av museer och webben.

Jag uppskattade särskilt den matnyttiga inledande föredraget av Kristen Purcell, från Pew Research Center i Washington DC. Titeln var Grounding Internet Information Trends, och byggde på forskning i projektet Pew Internet.

Kristen Purcell presenterade, som en bakgrund, några banbrytande förändringar i utvecklingen av internet:

Tillgång till bredband
Utveckling av mobila enheter
Trådlöst internet
Utvecklingen av sociala nätverk

Kristen Purcell ser också en växande användning av platsbaserade tjänster även om det fortfarande bara 17% av alla användare vuxna internet i USA som hävdar att de använder sådana tjänster. Alla siffror i studien bygger givetvis på från statistik från USA, men de ger en intressant inblick i utvecklingen av internetanvändningen här.

Ett annat stort steg är utvecklingen av s.k. appar för mobila enheter, enligt Pew Center Reaserach studie. De är särskilt användbara när de kringgår sökning, svarar på frågor, löser problem och hjälper användaren att utföra uppgifter. Men som Kristen Purcell påpekade, är det svårt att ställa dessa frågor i forskningsstudien, eftersom många människor inte ens vet om de äger en smart telefon eller om den har appar installerade.

Att inte veta vad en app är eller inte ha tillgång till internet är ett tecken på den digitala klyftan, ett ämne som var ständigt återkommande i det inledande föredraget. Samtidigt är information i dag – som Kristen Purcell uttryckte det – mobil, delaktig och personlig. Båda dessa aspekter av internet och det sätt på vilket människor tar del av information, påverkar hur museerna måste möta och interagera med sin publik.

Kristen Purcell avslutade sitt föredrag genom att ge några mycket bra (och i viss mån utmanande) råd om hur museer bäst hänger med i utvecklingen av internet och bemöter de förändrade kraven från publiken:

Var ett filter, en betrodd expert (viktigt i det rika informationsflödet)
Var en curator, en one-stop-shop, aggregera och kanalisera information
Var en nod i ett nätverk (din publik har en publik)
Skapa egna nya nätverk, dela och ge respons
Var en livräddare, ge snabb och relevant information
Skapa mobila guider, använd geografiska platstjänster för att koppla innehåll med verkliga platser

Kanske det mest utmanande rådet, som jag ser det, är one-stop-shop-strategin. Publikens förväntningar förändras ständigt och med detta kommer efterfrågan på mer kreativa och innovativa strategier för museer. Att vara en one-stop-shop är också kopplat till att vara en livräddare, dvs – som jag ser det – vara relevant för publiken i mycket större utsträckning än idag.

De råd för museer som presenterades av Kristen Purcell är en av de saker jag kommer att ta med mig hem från MW2011. Jag ser också fram emot att följa hur andra institutioner kommer att svara på utmaningarna i det kommande året.

QR-koder

Som utlovats kommer några blogginlägg med fördjupning i några av konferensens, Museums and the Web, ämnesområden. Jag fick en fråga på Twitter från Per Falk om att skriva om QR-koder, så det blir första ämnet.

QR-koder är en slags grafiska streckkoder som man läser av med mobiltelefoner. Man måste ladda ner en läsare till sin telefon, en s.k. ”app”, rikta telefonens kamera mot koden och när läsaren uppfattat koden öppnas en webbadress (ofta en hemsida eller till exempel en film på Youtube). För att det ska fungera måste man förstås vara uppkopplad med sin telefon till internet.

Det finns många användningsområden för QR-koder. Just nu syns de allt mer i tryckta annonser, i tidningar och i affischer på reklamtavlor. Än så länge är koderna nya, och skapar nyfikenhet i sig, och hemsidorna de länkar till ger kanske därför mest en stunds förnöjelse snarare än fördjupad kunskap och information.

I museibranschen utforskar man QR-koder, och ett användningsområde är att till exempel i multitouch-utställningar, tryckkänsliga liggande skärmar, lägga in QR-koder för att ge fördjupad information. Ett exempel som visats här på konferensen, är hur man kan länka direkt till Wikipedia-artiklar från en digital utställning.

Ytterligare användningsområden är att i databaser med samlingar av föremål och fotografier, automatiskt generera QR-koder som kan användas i till exempel fysiska utställningar för att ge fördjupad information.

QR-koder används alltså både i tryckta alster och på skärmar, i digitala produktioner. Poängen med att ha just QR-koder är att besökaren/användaren kan spara intressant information direkt i sin egen mobil, till skillnad från om man bara klickar på en länk och förflyttas från en hemsida till en annan.

QR-kod på en busskur i PhiladelphiaQR-kod på en busskur i Philadelphia — QR-kod på en busskur i Philadelphia

Att använda QR-koder kräver förstås eftertanke. Det är endast en del av befolkningen som har telefoner som kan avläsa koderna. Samtidigt öppnar den mobila tekniken och QR-koderna för en ny slags interaktivitet, där museer kan ta steget utanför det fysiska rummet, institutionsbyggnaden, och finnas ute i samhället. Ett spännande exempel på hur QR-koder kan användas är projektet om Pariskommunen 1871, där berättelser väcks till liv direkt i den miljö där de ägde rum.

Ett bra sätt att bekanta sig med koderna och deras användningsområden är att generera egna, vilket man gör enkelt på webben. QR-koder är ett område att hålla ögonen på och vi kommer garanterat att under året få se innovativa exempel på användning av koderna i kulturarvssektorn.

Länkar

QR-kod generator: http://qrcode.kaywa.com/
Om QR-koder på Wikipedia (engelska): http://en.wikipedia.org/wiki/QR_code

Konferens: Museums and the Web

Idag startade årets upplaga av konferensen Museums and the Web i Philadelphia, USA. Konferensen drar en stor internationell publik och presenterar det senaste på området museer och nya medier. Bakom konferensen finns Archives & Museums Informatics, ett kanadensiskt företag som ägs av Jennifer Trant och David Bearman.

Jag deltar själv för fjärde gången i konferensen och uppskattar det breda utbudet av seminarier och workshops. Inte minst gör den familjära stämningen att många deltagare och föreläsare återvänder år efter år. Det skapar en kontinuitet i innehållet och en av konferensens starka sidor är att det bildats ett community, främst via sociala medier, som växer mellan varje konferens.

I årets kompendium med ”Selected Papers” – utvalda papers från konferensen – märks teman som datavisaualisering, sociala medier, organisatoriska förändringar, mobila gränssnitt och plattformar, Augmented Reality och ”gamification”, dvs. användandet av spel i interaktion via digitala kanaler.

I följande blogginlägg kommer jag att fördjupa mig i några av konferensens teman och rapporterar från de seminarier och workshops som äger rum de kommande dagarna.

/Kajsa